Jag önskar Er alla en riktigt God Jul och Gott Nytt År. Bilden ovan är ett
gammalt julkort jag fick för en hel del år sedan. Snön ligger vit
på taken och barnen väntar inne i stugan att
tomten ska komma med julklappar. Tomten kommer med
tänd lykta vilket gör katterna nyfikna. Ser ni fullmånen
som kikar fram bakom grantopparna? Glöm inte att kika
imorgon på juldagen då det blir fullmåne.
Ja det kunde vara på gården på landet. Förr var det alltid
mycket snö. Djuren i ladugården fick alltid något
extra på julafton. Minns en julafton då mina man barn var små.
Vi åkte tidigt på morgonen till gården på landet då pappa levde. Min
dåvarande make körde bilen och jag satt där bak med ett pepparkakshus
i knät. Det var mycket snö på den hala vägen och en inbromsning i bilen ledde
till att pepparkakshuset föll. Det var ju inte kul men saker och ting händer.
Bilen var ju för övrigt fullpackad med julmat och julklappar och man
ville ju komma så fort som möjligt till gården.
Lillstugan som vi skulle bo i var helt omodern på den tiden
då pappa levde. Han bodde själv i stora huset.
Det var bara att sätta igång med att tända vedspisen i lillstugan, hämta
julgranen och börja pynta. En person som skulle vara
jultomte hämtade klapparna vilket barnen inte så skulle få veta 🙂
Det hade blivit frost utanför de spröjsade fönstren och barnen
kikade ut. Pappa hade kommit in till stugan och
Kl 15 så tittade vi på Kalle anka och hans vänner i Svt1.
Efter det så såg vi tomten komma långt ute på den snötäckta åkern med
tänd lyckta. Så spännande när tomte knackade på och
kom in till stugan och delade ut klapparna.
Efter det var det julmat på verandan.
Dagen efter på juldagen fortsatte julfesten då min dåvarande
makes familj var inbjudna. Dom hade med sig en säck med klappar.
Roligt att minnas fina julminnen.
Minns också när jag skrev en
vinterdikt när jag satt i stora huset på
gården och kikade ut mot åkern där det
mycket snö som yrde.
Virvelstorm
Virvelstorm av vita snöstjärnor över åkern.
Dansar piruett, pardans i midvinterns festsal.
Girlanger av isblommor bildas av rimfrosten.
Gnistrar i prisman av kristaller
eskorterade av guldskimrande kavaljer.
Ledmotivet en symfonisk dikt
där tempot ökar till fortissimo, forte.
En kaskad av toner som ekar över nejden.
Dirigenten står bland slöjmolnen.
Taktpinnar av videkvistar.
Hymnen sänks till ett svagt pianissimo.
Sonaten blir harmonisk och målande.
Skogsbygdens hare får en frist.
I horisonten stiger solen röd, skinande och varm.
Väntande på att få leka med brisen av vinden.
Dikt av Brigitte Ranniger
Ha det så gott.