Seasons of Bridget

Kul att spara bilder vad man gjort i oktober för flera år sedan. Att åka med Stenaline från Göteborg  till Kiel i Tyskland var ju populärt vilket vi gjorde. Mysigt.
Bilden ovan.
En vacker höstkrans dekorerad med små figurer, bär, kastanjer och ett rutigt band. Till höger syns ett marknadsstånd med skörd: solrosor, kål, äpplen och andra grönsaker lastade på en vagn med halm.

E livlig marknad med människor som promenerar och handlar bland stånden.  Två stora orange kaffekoppar på ett bord, med cappuccino/kaffe, sockerburk och en liten blomvas – en paus från marknaden.

Lådor och korgar fyllda med prydnadspumpor i olika former och färger. Till höger: en blomsterbutik med konstfulla arrangemang och färska blommor i glasvaser.

Dekorationer av frukter (äpplen, citroner) och små konstgjorda kvistar – allt uppställt som en färgglad höstutställning. Till höger: en glad halmdocka (skrämselgubbe) i skyltfönster, klädd i rutigt och väst.

Lunch på ett kafé/restaurang med utsikt över Kiel – brickor med sallader, bröd, frukt och juice. Närbild på ett glas apelsinjuice med en apelsinskiva på kanten.

Vy över Kiels hustak med en kyrktornslik byggnad. Till höger: lådor med pumpor till försäljning på marknaden, märkta ”Hokkaido”.

Färska grönsaker som rödbetor, mangold, lök och sallad, med skylten ”Bio Hofeladen” – ekologiskt jordbruk. En liten ponny mitt bland marknadsstånden, till glädje för barnen.

Affisch för ”11. Kieler Bauernmarkt, 5–7 Oktober, Innenstadt”. Till höger: musikunderhållning på gatan – en grupp musiker/sångare i uniformer som uppträder för marknadsbesökarna.

Smeder i arbete – en brinnande ässja, städ och verktyg, människor som tittar på hantverket. Till höger: en uppställning av smidesverktyg och maskiner.

Jag på bild och eld i bakgrunden. Till höger: kvällen när vi lämnar Kiel – vy från färjan med containrar och stadens ljus i bakgrunden.

Tillbaka i färjan. En DJ står vid sitt bord under färgglada lampor, och några gäster sitter vid små bord och njuter av kvällen. Stämningen är avslappnad och festlig – en typisk kryssningskväll.

Utsikten över Kiel i solnedgången. Himlen är vackert färgad i orange, lila och blå toner. Stadens byggnader och kyrktorn syns som mörka siluetter, upplysta här och där av kvällens ljus. Vattnet ligger stilla och reflekterar skymningsljuset.

Det är en fin kontrast mellan färjans liv ombord och det stillsamma kvällen.

Här står jag i potatislandet. Håller upp en potatis i ena handen, medan den andra handen vilar på ett redskap – en grep eller spade – som används vid upptagningen. Har min ena fot uppe på kanten av en trälåda fylld med potatis, som för att visa upp skörden med stolthet.

Jag är klädd i tidstypiska kläder för 1970-talet. Utsvängda jeans och en ljus blus. Runt omkring syns fler trälådor fyllda med nyupptagen potatis, en skottkärra, en zinkbalja och en korg. Bakom mig reser sig en fond av höstgrön skog.

Bilden förmedlar känslan av arbete ute på landet men också glädjen i att ta del av årets skörd tillsammans med familjen. Både ett tidsdokument och ett minne från arbetet hemma i Klåddegärde.

Nämen vad gör ni här i Göteborg?

Lars: ”Vi tar en promenad, luften är så klar idag.”
Erik: ”Och jag vill visa  var jag brukade cykla när jag var yngre.”
Jonas: ”Vi blir hungriga på vägen, så vi tänker leta upp ett fik. Följ med du också!”

Haha, det låter som jag själv möter Lars, Erik och Jonas på gatan.

Läs här vilka dom är.

Promenad i Slottskogen efter stormen

Igår drog en kraftig storm in över Göteborg, och idag på förmiddagen gick jag ut på en promenad i Slottskogen. Det märktes tydligt att vädret hade varit hårt – gångvägarna låg fulla av kvistar och grenar, och på flera ställen hade större trädgrenar brutits och lagts åt sidan.

Samtidigt var gräset fortfarande grönt i parken medans löven började skifta i gult och rött, och vid dammen simmade en rörhöna lugnt i vattnet.

Jag passerade också det lilla röda torpet, så typiskt för Slottskogen, och njöt av att se hur hösten steg för steg tar plats i naturen.

När klockan slog elva hördes kyrkklockorna från Oscar Fredriks kyrka över staden. En påminnelse om tidens gång, mitt i allt det vardagliga.

Bilden under tog jag sen från utsiktsplatsen uppe i masthuggsberget där jag kunde blicka över Göteborg med Älvsborgsbron i fjärran och det nybyggda Karlatornet som reser sig högt mot himlen. Stadens kontraster mellan gammalt och nytt gör sig alltid påminda här.

 En dag efter stormen – med spår av naturens kraft, men också med stillhet och skönhet i varje steg.

En pärla i stilla ro,
en mjuk förnimmelse att tro.
Som vinterflingor, vit och ren,
en stilla glädje — flyktig, len.

Som väntat blåser det på som bara den här i Göteborg. Jag sitter med kaffekoppen i handen och ser ut genom köksfönstret här i Majorna. Grenarna i träden svajar så kraftigt att det nästan känns som de ska knäckas. Klockan är strax efter sju och jag kan inte låta bli att tänka på Stena Line-färjan där ute. Den brukar dyka upp vid niotiden, men nu är den nog redan vid Vinga och gungar rejält på väg mot hamninloppet. Jag undrar alltid lite hur det känns ombord när vinden tar i som mest.

Och så är det ju Kanelbullens dag. Det är något fint i det där – att mitt i blåsten, regnet och höstmörkret får vi en anledning att njuta av något så enkelt och gott som en bulle. Jag kan nästan känna doften redan nu, som om hela stan är på väg att vakna i en blandning av stormvindar och kanel.

Stormen Amy är på väg in över Västsverige. Nu är det fredag kväll och vinden känns redan här i Göteborg – men blåst är ju något vi är ganska vana vid. Ändå känns det lite speciellt när väderrapporterna talar om storm och varningar utfärdas.

Jag har förberett genom att plocka undan sakerna på balkongen, så inget riskerar att blåsa iväg. Det känns tryggt att ha det gjort, även om jag hoppas att vinden inte blir alltför stark under natten och morgondagen.

Det blir en helg då man kanske stannar mer inomhus medan man hör stormen vina utanför.

Tidigt på morgonen, strax efter klockan sex, stod jag vid köksfönstret i Majorna. Himlen var klar och gråblå i gryningsljuset. Masthuggskyrkan låg mörk och stilla mot horisonten, men ovanför kyrkan, lite åt höger, lyste Venus klart – morgonstjärnan.

Venus kallas ofta Morgonstjärnan (eller Aftonstjärnan, beroende på när den syns). Den har i alla tider haft särskild betydelse.

I antikens mytologi förknippades Venus med kärlek, skönhet och harmoni.

I litteraturen används “morgonstjärnan” ofta som en symbol för hopp – något som lyser klart innan dagen tar sin början.

 För sjöfarare har Venus, den starkt lysande morgonstjärnan, i århundraden varit en pålitlig ledstjärna. När natten började ge vika och gryningen långsamt ljusnade, lyste Venus fortfarande klart på himlen och visade var öster låg. Som ett himmelskt riktmärke fungerade den nästan som en fyr i skyn – en vägvisare för den som seglade över öppet hav.

1 oktober – Hösten är här!
Nu har vi klivit in i oktober – vilken härlig månad!  Färgerna kommer spraka i naturen och luften kommer kännas härligt friskt och klart. Det kommer finnas hur mycket kul som helst att göra: njuta av promenader bland löven, plocka svamp och äpplen, pyssla inomhus när mörkret faller, eller bara dricka en varm kopp kaffe eller te och titta ut på hösthimlen.