Kanada
Vancover Island B.C. Kanada 2008
© Photo BR
Indianerna som levde nära kusten hade alltid totempålar tex Coast Salish, Bella Coola, Kwakiuti, Haida, Tsimshian och Tlingit som gränsar till Alaska.
Totempålen betydde mycket i indiansamhället. Ett sätt att minnas händelser. Det fanns tex minnespålen som hjälpte indianerna att minnas vissa människor, historiepålen som berättade om händelser och legender, döds/begravnings pålen som berättade om just den personen som levat osv.
Indianerna tror att djuren har en speciell kraft som kan hjälpa människor. Så många händelser de beskrev genom totempålar symboliseras genom djur.
Korpen: Fågeln anses var allas vän men lite knepig och busig. Trots det gör den bara goda gärningar och för ljuset till jorden. Han visar folket hur man lever ett lyckligt liv.
Örnen: Symbolen för denna fågel är kraft, uthållighet och stryka och djuret med största makt och visdom. Den ser milslångt och har överblick vad som händer. Många totempålar har örnen långst upp. Dens näbb är kort och böjd.
Valen: Havets mäktigaste djur enligt indianer är valen. Enligt sägen så stred valen och örnen i havet om vem som var starkast. Efter många dagar så kastade örnen valen i vattnet vinnande kampen.
Grodan: Har långa ben och inga öron. Den tros ha speciella krafter att hjälpa människor eller att skada dem. Det har berättats många historier om grodor. Människor förändring i grodorna eller grodornas förändring i människorna.
Bävern: Favoritdjuret! Indianerna beundrade bäverns talang att fälla träd och bygga sig ett hem. I en totempåle kan man känna igen bävern genom dess två stora tänder och fenliknande svans och den har ofta en pinne mellan sina tassar.
Björnen: Är ett mycket mäktigt djur. Finns många björnhistorier. Eftersom björnen kan resa sig, gå upprätt och använda sina labbar som händer så blir den som en broder för indianerna. På totempålen har den runda näsborrar, runda klor och utstrucken tunga.
Vargen: Respekterad för sin intelligens och skicklighet i jakt. Indianerna tror att om vargen ger sin styrka till en man så blir han en stor jägare. I totempålen beskrivs vargen men vassa tänder, mager svans och en matt nos.
Bergsget: Var viktiga för sin ull. Av ullen vävdes varma filtar som värmde indianerna under den kalla vinterårstiden. I totempålen känner man igen bergsgeten som har två små horn.
Indianerna gjorde totempålarna av cedarträd som var lätta att fälla. Dom brände stora hål i början av stammen som dom skyddat ovanför med våt lera. Sen använde dom slutligen en stenyxa för att fälla trädet.
Bara en man som var expert täljde sen figurer på det fällda trädet som först avbarkats.
Pålen målades i fyra fäger. Svart från kol, rött från järnmalm, blågrönt från kopparmineraler och vitt från snäckskal.
Färgerna blandades med fiskägg. Penselhåren var tagna av håren på djurhudar.
När totempålen restes så hjälpte alla till i stammen ropandes av glädje. Sen hade dom en stor fest kallad ”potlatch”. De åt lax,kakor av bär och anksoppa. Hövdingen berättade sen pålens historia börjandes uppifrån.
Därefter dansade indianerna för sin totempåle. De sjöng sånger för den och stannade ofta till för att beundra den.
Översatt en text av ”An Indian Coloring Book Totem Poles Ancient art by Carol Batdort drawings by Tracy Cheney”
Hittade på youtube Native American Music/Ly-o-lay-ale-loya