Vilken upprorisk vind det har varit denna helg och vilka gäss det har gått på havet utanför Gullholmen i Orust i Bohuslän.
Jag fyllde år i lördags (inga jämna år) och har blivit firad av min familj i Gullholmen i helgen. Tack min familj för den trevliga helgen som ni firade mig på min födelsedag i Gullholmen.Tack för den mysiga stugan ni hyrt,den goa maten och alla presenterna 🙂
Några av oss skulle träffas och ta färjan mot Gullholmen på fredagen.
En i familjen hade hyrt en stuga alldeles intill havet och plockat med sig en bukett av mina favorit augusti blommor ”luktärter”
Stugan låg alldeles intill havet
Det var fin utsikt från både första och andra våningen där det fanns balkong.
Restaurangen låg alldeles i närheten
På lördagen promenerade vi på förmiddagen
Vilken vacker veranda
Kaprifolen bohusläns landskapsblomma
Slånbär
Lanterna
Hummertinor
Så njöt vi av födelsedagsmiddagen på lördagskvällen. Ja hela helgen var lyckad.
Min mormor som levde på 70 talet var den i familjen som höll i tåtarna. Hon älskade att baka och laga mat och kunde ägna hela sin själ och hjärta i att skapa ett mästervärk i måltiden. Hon var alltid noga att skölja sallad och alla frukter och grönsaker hon använde sig av. Hon använde inte så mycket kryddor utan ansåg att maten skulle smaka var den kom ifrån tex kronärtskocka skulle inte bombaderas av en massa kryddor. Morfar däremot älskade starka kryddor :-).
Att fira sin födelsdag hos mormor var alltid lite speciell om vi firade det hemma hos henne och morfar. Jag kom ihåg när jag var liten och mormor gjort iordning födelsedagspresenter till mig på ett runt bord med en vacker vit bordsduk i deras dåvarande vardagsrum.En vas med en bukett luktärter och en födelesdagskaka med chokoladglacyr. Mamma lät alltid mormor och morfar hålla i festligheterna.
Mormor var kunnig i konsten att baka.
Jag försökte testa (bilden under)att baka men det blev inte alls samma som mormors födelsdagskaka. Det svåra var att breda den ljumma chokladglacyren över sockerkakan. I mitten av sockerkakan har jag garnerat med en apelsinfromage.
Att promunera en sensommardag i ett vackert välskött koloniområde är en fröjd för ögat.De som har bott i de små söta stugorna i kolonin i många år har säkert mycket att berätta. Det kan vara när de första vårblommorna tittar fram till när små daggdroppar och dis förtäljer att hösten är här.
Kan tänka mig vilken sky av regn om åskan dundrar rätt över de små stugorna.
Det bor många i kolonin och de firas säkerligen av olika anledningar så konfetti, serpentin och ballonger får pryda i de små blomsterträdgårdarna den dagen till ära. Ja det är imponerande vilken livfullhet det kan bli i ett prunkande koloniområde där det odlas färggranna bär,blommor och frukter.
Men hur är det om man nu har en liten stuga med blommor som ska skötas och vill ta sig en resa till sydeuropa och känna mistralens varma vindar?
Pratade med en äldre dam när jag var på en luncföreläsning http://www.bridget.se/?p=5071 på Stadsmuseumet här i Göteborg i juni. Hon hade haft en kolonistuga i många år och hon sa att om man har en odlingslott så måste man sköta den hela tiden.Jag sa att om man nu ville resa så kan man ju be någon vattna men damen sa att det går ändå inte för sig att lämna sin kolonistuga. Ja vad ska man säga om det då?
Det är soligt och härligt denna augusti tisdag i Göteborg.
Nu när det finns så mycket läckerheter att plocka i skogen så är gräddstuvade kantareller rena delikatessen.
I liter färska rensade kantareller
Stuvningen
1-2 msk smör
1/2 liter grädde
salt och vitpeppar
Skär svampen i skivor eller bitar. Små kantareller kan vara hela. Smält smöret i en tjockbottnad gryta. Lägg i kantarellerna och låt den sakta och länge fräsa över svag värme. Krydda lätt med salt och peppar och späd med grädde.
Inget kan väl vara vackrare än att se ett solrosfält upp mot en kulle då de vänder sig mot solskenet. Att bara stå och titta på de vackra gula blomsterkorgarna. Lyssna på hundratals surrande insekter.Ja tusentals och åter tusentals bin och flygfän. Mullret och åskan i fjärran bryr sig inte flyfänen om.
Brigitte Ranniger
Mumsfillibabba! Räkor,grabbor och fisk av alla dess sorter. Ja det är grejor det för den som älskar fisk förståss. I smögen kan man njuta och sitta vid havet oavsett om man vill äta dom goa räkorna eller inte.
Jag var ju i England för att få inspiration för att skriva i min bok ”också tystnaden talar”.Jag var oerhört berörd av poeten William Wordsworth (1770 – 185o) som skrev bl a den berömda dikten Daffoldils. Han hade bott i ett hus i Amleside som ligger nära Grasmere i Lake District.
Samtidigt ville jag besöka Beatrix Potters Hill Top som ligger i Sawvey nära Hawkshead.
Längst upp satte jag mig ner på kullen och det blåste nordanvind.Jag såg Grasmere nere till höger.Jag funderade på om William Wordsworth suttit på kullen och njutit av den vackra utsikten.Kände att jag var i ett landskap där poesin och skapandet hörde hemma. Energin och fantasin flödade i min tankesfär och jag tog fram min penna och papper och skrev.
– Jag sitter här på ett högt berg på en kall sten i Ambleside England. Solen skiner och vinden leker stillsamt med de långa spretiga grässtråna. De vita molnen speglar sig i den djupa sjön med det klara vattnet. Det är så bedårande vackert. Ur ”Också tystnaden talar” Brigitte Ranniger
Jag skulle fortsätta mot Hill Top men bilen började krångla. Det var något som var fel i vänster broms. Jag var tvungen att vända tillbaka mot Bownes som ligger i början av sjön Windimere för att lämna in bilen till en verkstad för åtgärd. Jag hyrde ett rum på ett Bed & Breakfast en natt där jag passade på att fortsätta skriva i min bok men gick även ut och promenerade.
Jag gick in och tittade på The World Of Beatrix Potter där det visade en utställning om hennes liv och så fick man träffa Peter Rabbit och alla hans vänner i den magiska världen. Det var en upplevelse må jag då säga med musik till i bakgrunden – ja helt fantastiskt.
Beatrix Potter (1866-1943) köpte Hill Top farm 19o5 då hon var 39 .
Jag tyckte det var en speciell känsla att gå där. Jag tänkte på så mycket hon målade i vattenfärg.Vilken fantasi hon hade om djurens i deras värld. Hon skapade så mycket som så många av oss älskar.
