Vågar människor vara romantiska?
Månad: februari 2011 (Sida 3 av 4)
Här blåser riktigt rejält här i Göteborg ikväll. Vi tog en sväng till Långedrag och tog några bilder. Färjan här från Göteborg till Kiel i Tyskland får nog en gungig överfart ikväll.
Ja vad ska man säga en sån här dag då? Jag sitter inte och rullar
tummarna precis liksom skatorna som jobbar för fullt med sitt
skatbo 🙂 Dom verkar inte vara desktruktiva (negativa) utan går
framåt liksom en flod som aldrig står still. Det är en härlig känsla att slå
följe av bara farten med det som rör sig till nya möjligheter.
På måndag nästa vecka så är det alla hjärtans dag. Ju mer man har något att fira och aktiverar hjärnan med något possitivt ju bättre mår vår kropp.
Bilden under visar mig på 70 talet på picknick någonstans på en rastplats på väg mot skåne.
Äntligen skiner solen och det är +4.1 här i Göteborg till skillnad mot Nikkaluokta i lappland som har -33.
Livet kan bli mer berikande om man vågar fånga ett omedelbart tillfälle . Vi möts av många tillfällen som vi oftast lägger åt sidan och genom det går vi miste om möjligheter. Jag själv är en spontan natur och har fått uppleva mycket genom att jag vågat fånga tillfällen mestadels i mina resor.
Att hitta inspiration till en bok kan ibland vara svårt men lättas upp genom att kanske sitta i ett cafè eller i en parkbänk och betrakta.
Den 14 februari är det alla hjärtans dag. För att kunna ta bilder så köpte jag lite rosor igår och placerade några av dem med mindre skaft i en oasis format som ett hjärta. Ja fantasin flödar 🙂
Hallo Everywone!
Regnar och blåser här i Göteborg idag med ska bli soligt och fint väder imorgon. Det var någon som frågade mig häromdagen om jag lagt indianerna som jag vistas hos i Kanada åt sidan. Absolut inte. Det som finns i mitt hjärta finns alltid kvar :-).
Catch a beautiful dream
hold it in your heart
and make it a part
of all your tomorrows
Han vände sig mot henne och utbrast
Varför lekte du med mina känslor?
Varför?
Hade du roligt?
Hennes blick berörde honom.
Ögonen talade.
Det var alldeles tyst
Han kände sig berusad av hennes närhet
fumlade efter kärlekssmycket
han en gång gett henne
Upptäckte med fasa
att det var borta och tänkte
Nu förstår jag precis.
Allt står klart som kristall.
Du har slängt smycket!
Lika lättvindigt som du slängt bort våran kärlek
Men hon älskade honom
Förbannade sitt öde
som hon delvis själv bestämt
Hon kände sig kall inombords
som en snövit slöja
i den stormiga vinden
Dikt av Brigitte Ranniger