Det var tidig vårmorgon. Vi red på varsin häst. Dimmslöjor steg upp från den av solen uppvärmda marken. Först skrittade vi mellan hagarna men galopperade sedan upp mot skogen. Vi stannade på kullen och blickade bort i fjärran. En svärm av insekter lekte i solvärmen. Göken gol stolt i väster. Allt grönskade och blommorna sträckte sig stolt. Det var varmt och skönt i luften. Vi red ner mot en å som ringlade sig fram mellan åkrarna. Fiskare sökte sin fiskelycka i den lilla ån.
Vi red vidare på en landgång som delade av en sjö. En flock med svanar gled fram stolt över vattenytan. Jag böjde mig ner för att titta in i svanens ögon. Fjäderskrudarna var vita som snö och en och annan blev av med sina fjädrar då de blev nupna av varandra.
Vi galopperade mot slottet och stannade utanför vallgraven. Pollen hade bildat små öar i det gröna vattnet. Två änder, en hane och en hona, simmade sakta omkring i den tjocka sörjan. De sökte sig mot kanten. Det var så vackert och mäktigt.
Brigitte Ranniger