Ja då var det fredag igen. Det har regnat hela natten och ja det är som det är. Vad ska jag hitta på idag då? Vore kul att lära sig att dansa dansa cha cha sa 🙂
Månad: oktober 2012 (Sida 3 av 5)
Det är dimma över åkern och det är höstrusk. Vill tända brasan och berätta om coyoten som strök bakom min rygg långt upp i bergen i Kanada. Jag hade inga skygglappar eller stirrade inte bara rakt fram utan jag tittade år höger och vänster och även bakåt. Det var tur det eftersom Jag kände att det var någon bakom mig som iakttog mig. Vi tittade på varandra och förmodligen kände vi båda vinden för jag såg att coyoten drog lite lätt på huvudet och drog in luft. Det gjorde även jag. Jag undrade vart den var på väg i sitt mäktiga territorium. En av indianstammarnas territorium.
Coyoten har en hög rang i stammen och sitter högst upp i deras totempåle. Jag visste att en Coyot ska man vara försiktig med. Hade läst nånstans att den hade dödat ett barn för flera år sen. Jag var inte rädd med satt lugnt och stilla och undvek att stirra coyoten rätt in ögonen. Coyoten undrade kanske vad jag gjorde så högt upp i berget. Kanske var det någon mer som iakttog
Jag körde med bilen långt ner till hotellet och nästa dag låg det en lapp där. Jag var inbjuden till ett indianpar som varit gifta i 40 år. En indianfest uppe i berget där jag mötte coyoten. Hade coyoten varit budbärare till indianstammen eller hade någon eller några indianer iakttagit mötet mellan mig och deras heliga coyot.
Det var 100 fästklädda indianer på festen och jag var den enda icke indian. Det kändes omtumlande och det hade förmodligen indianerna räknat med eftersom dom stirrade inte på mig utan lät mig går runt i lugn och ro i gruppen och känna av. Jag blev först bjuden på lax och majs och satte mig för mig själv. Dom lät mig vara ifred. Jag kände mig inte utanför utan istället varmt välkommen. Kan känna fortfarande den välkommenkänsla i hela kroppen. Blir positivt varm både i kropp och själ bara jag tänker på det.
Vi dansade alla vänskapsdansen och fattade varandras händer. Sen satte vi oss alla och lyssnade på en äldre indankvinna som berättade om coyoten och det känns fortfarande mäktigt och indikerar på att djur och människor har ett oerhört samband. Festen pågick i flera dagar och jag kommer aldrig glömma mötet med coyoten.
”Han var kraftigt berusad efter bröllopscermonin. Hon var rädd och förtvivlad. De nygifta paret gick upp för trappan med tunga steg till rummet. Hon klädde snabbt av sig. På den bruna karmstolen lade hon sakta och försiktigt ned den snövita slöjan, kransen av blommorna, den ryschiga spetsunderklänningen, nylonstrumporna, pärlhalsbandet och guldörhängena. Sakta så drog hon sidennattlinnet över huvudet och smekte därefter sina bara skuldror innan hon kröp ner under täcket. Hon kände sig som ett maktlöst offer. Kroppen skakade våldsamt av rädsla och hon mådde illa”
Ur romanen ”Också tystnaden talar” av Brigitte Ranniger
Det är lugnt och gott här på landet. Var och kollade ute på åkern. Såg inga spår efter älgar och man undrar vad dom har tagit vägen. Dom brukar ju alltid söka skydd runt gårdarna när det är älgjakt. Dom kanske inte kan söka skydd i skogarna heller eftersom det inte finns så mycket skog kvar. Känner inte heller att någon eldar med ved och det kan ju bero på att fler och fler börjat med bergvärme. Det är så varmt och gott i husen.
För övrigt så har jag sytt gardiner idag till köket. Köpte flera tyger i Montmartre i Paris och har använt mig av dem. Bara att ta i tyget får mig att längta till Paris igen 🙂
Ny vecka, ny dag och nya möjligheter. Var imponerad igårkväll när jag såg när Felix Baumgartners gjorde sitt rekordhopp. Var läskigt när han började spinna i luften men lyckades ta sig ur det. Man skulle nog känna sig väldigt liten långt där uppe.
Borde egentligen ge mig ut idag och leta efter trattkantareller så jag kan göra en god soppa. Men man får väl passa sig nu när det är älgjakt.
Om några månader närmar vi oss jul och många letar nog redan nu efter tips i föregående års populära julbloggar.
Fortfarande är det en doft av oktober och ja det är la gott det att tiden inte tickar på för fort 🙂
Nu får man akta sig så man inte krockar med vildsvin. Dom verkar gilla att ge sig ut på vägarna.
http://www.bt.se/nyheter/bollebygd/korde-pa-tva-vildsvin-pa-r40(3473718).gm