Ibland vill man pussla ihop det ena och det andra. Tog idag först en tur till Råda sjön. Ville se sångsvanarna. Minns speciellt i mitten av 90 talet då jag sökte inspiration till min roman. Skrev – ”Det ljusgula slottet lyste som guld när solens strålar färgade det.Frosten på snön låg snövit och gnistrade på trädens grenar i slottsparken.En flod låg i närheten och var isbelagd.Svanar gick och letade efter föda och en del hade lagt sina huvuden i sina vingar och slumrat till”.
Ja nu var sjön inte isbelagd. Jag tänkte en hel del. Kom upp känslor inom mig upp till ytan. Kändes lite vemodigt. Satte mig i bilen och satte på bilradion. Hörde i en kanal en kvinna som sa att februari är lite tungsint speciellt om det är snö och kallt.
Det är ju inte konstigt att känslor kan komma upp om man kopplar ihop det vita med något. Minns vintern 1976 då jag tog bilen och skulle se när min exmake jobbade tillfälligt i skogen. (Min exmake gick bort 2011) Vårt första barn fick åka med mig. Det var massvis av snö överallt och gnistrande blå himmel. Jag och sonen körde sen in till en restaurang nära en väg och jag minns hur otroligt lycklig jag var. Förmodligen blev vemodskänslan idag en stund en koppling till att jag aldrig kommer att kunna prata eller se min exmake mer. Ja det är som det är.
Åkte sen hem till gården där jag är född. Alltid lika härligt att komma hem till lugnet. Det knastrade i snön när jag gick ur bilen och andades in syrerik vildmarksluft.
Brukar sätta upp om indianer ibland i stan. Made in America by Native Americans. Målat på skinn. Förmodligen har jag köpt den i South eller North Dakota.
Denna är – Made by The Cherokees, Gualla Reservation, N.C. Jag besökte Littel Big Horn 2003 i montana och köpte den där.
Att jag återigen pusslar ihop saker som jag upplevt i Nordamerika men annat så kan det bero på att jag återigen läser boken Calamity Jane, Her Life and Her Legend av Doris Faber.
Har tidigare skrivit om Legenden Calamity i min blogg. Köpte boken i Cody 2003.
http://www.bridget.se/?p=15637
Läser också Calamity Jane ”Till min kära dotter”
Står så här 28 september 1877
”Ännu en dag till ända, min älskling, det är faktiskt tre dagar sen jag skrev. Ikväll sitter jag vid lägerelden. Min häst Satan är bunden i närheten. Du skulle se honom, ljuset från lägerelden spelar över den släta nacken och den blänkande muskulösa bogen, de vita kotorna och den vita stjärnen i pannan.”
