Månad: november 2013 (Sida 2 av 2)

På 70 talet stod det i många tidningar hur bra det var med primalskrik för att bli av med inre aggressioner. Nu för tiden så skriker ju nästan var och en eller höjer rösten på gränsen till primalskrik.

Många verkar inte ha svårt att locka fram sitt skrik och därmed bli av med sina inre frustrationer. Eller är skrik utan större anledning ett nytt beteende som några bara börjar härma och tar efter utan att det egentligen handlar om inre spänningar? Hur går det för dom som får höra på skriket dagligen i flera skolor speciellt i matsalen? Ett skrik är ju egentligen ett rop på hjälp.

Numera har jag mycket mer tid till eftertanke. Vill reflektera och pussla ihop vad mina val varit och är i livet. Kan det finnas dolda budskap när folk stöter på folk? Dominanta personer eller virrhjärnor? Herregud det tål att tänka på. Betar mig igenom handboken ”Mannens många ansikten” av Stephen Whitehead. Finns det någon handbok ”Kvinnans många ansikten”? Skulle en alfahane passa ihop med en alfahona? Ha ha ha knappast troligt eller vad vet jag om det? Numera är en del kvinnor lika rovlystna som män. Kanske är ”ledaren och efterföljaren” en svunnen tid vad det gäller partnerskap. Borde kanske bli genforskare för ämnet verkar högintressant i denna moderna tidsålder då man måste passa in i de sociala koderna. Många måste spela roller för att passa in. Dyrbara kläder kan vara ett vapen med ett dolt budskap.

Har varit på språng idag för att röra på benen. Härligt soligt väder och flera leende människor som jag gått förbi. Hamnade i en blomsteraffär och blev helt betagen av en vacker lilaskär ros. Jag lever här och nu och drar inte i köpbromsen när jag har ett tillfälle att köpa och ta med mig hem en vacker lilaskär ros inlindad i lila silkespapper.  Däremot så drar jag ibland i köpbromsen så jag inte hamnar i en köporgier och fastnar i ett snurrande köpjul.

Har suttit idag på förmiddagen och återigen läst om Antony och hans ”absolute Quen” karismatiska och inflytesrika Cleopatra. Var dom själsfrände eller kunde dom inte vara utan sin passionerade erotiska spänning? Dom kanske behövde äta och sova tätt tillsammans för att åtminstone tillfälligt sluta bearbeta alla våghalsiga strider dom var involverade i. Beröring är ju oerhört läkande och bör göras varje dag speciellt vid utsatt stark psykiskt tryck. Dom och andra var ju inte utsatta för direkt avundsvärda positioner. Ja herregud. Undrar om Cleopatra sträckte fram sin motsatta handsida och fick en handkyss av Antony ? Mannen med sina ombytliga humörsvängningar och instabila personlighet. Man kan ju undra. Det fanns säkert många rivaler i deras omgivning.Förr i tiden var kyss på handen en hälsningsgest som var vanligt från man till kvinna. Vet inte om det var vanligt på deras tid.

Ett par som med stark ”erotic tension” till varandra var ju Elisabeth Taylor och Rickard Burton som spelade i filmen ”Cleopatra” från 1963. Rickard Burton hyste också känslor för Elisabeth Taylor. De älskade själarna kände eller önskade kanske att de bodde i varandras kroppar och kändes sig sammanväxta. Cementera för evigt ett lovande partnerskap. Men vem var svagast och tvingades följa efter vem och stå bakom någon som ville förverkliga sina drömmar. Eller var bägge lika starka? Undrar vem som var mentalt starkast av Antony eller Cleopatra och såg till att det hände saker? Antony kanske bara viljelöst lät sig styras och följa efter Cleopatra. Dom behövde  kanske varandra när dom kände ibland att dom inte kunde öppnå andras förväntningar när det blåste hårda stormiga vindar.

Finns det vi söker inom oss? Hinner vi med att ta reda på vem vi är? Den magiska inre resan kan vara en väldigt intressant. Om man är öppen mot sig själv upptäcker man den inre styrkan och framförallt visdomen. Där inne tjuter ingen vind utan där möter du bara dig själv utan att slösa tid på oväsentligheter. Du är du och andra är andra. Var glad att du är du och var glad att du kommer ha sällskap med dig själv ända till sista andetaget. Så var rädd om dig.

Var inte rädd att stå upp för dig själv. Lita på dig själv oavsett vad andra säger.Ilskna ”vargar”? Låt dom aldrig komma in i ditt revir. Ditt öde är ditt öde och sammankoppla aldrig ditt öde med andras öde för du är du och dom är dom och lämna fingertoppskänslor för andras öden bakom dig utan för den skull bli hård och kall som ilskna ”vargar”

Vilken härlig söndagsmorgon. Har suttit och filosoferat medans jag druckit en kopp kaffe av Mollbergs blandning (Zoega). Har tänkt på våra genetiska anlag och att det är viktigt att vi använder våra sinnen på rätt sätt. Hur ska vi annars komma i kontakt med vår fallenhet och begåvning utan att testa ett DNA segment.

Tänker på hur det kan vara möjligt att jag kände igen att jag varit på en plats i Kanada när jag var där första gången 2001. En stark upplevelse vilket ledde till att jag åkt dit 3 gånger till och längtar bara att få möjlighet att komma dit igen. Skulle det kunna vara så att vi människor har ett genetiskt anlag där vi  förnimmer och lägger märke till en plats där vi kanske sen tusentals år har ett nedärvt ursprung. Dags för en kopp Mollbergs blandning igen medan jag blickar ut mot köksfönstrets  panoramautsikt.

Trodde inte mina ögon då jag ser något komma flygande långt bort igenom. Så vackert att fästa blicken mot ett helt gäng med Kanadagäss som är på väg söderut och flyger i V- formation. Dom känner genom genetisk betingelse när det är dags att ge sig iväg när det är klimatförändring. Många fåglar är ju födda med perceptuelle färdigheter.

Undrar vilka färdigheter som möjligtvis kan vara inbyggda i människors olika hjärnor? Tänk om vi kan känna igen åtminstone en enda förnimmelse utan att ens varit på plats?

Du är starkare än vinden som gäckar och lockar
Du är starkare än dammtussar som vill hindra dig

Du är starkast som vågar blicka och vandra mot den mäktiga frihetens horisont
Du är starkast i  stormande fält

Du är starkast med din magiska kvinnokraft
Du är starkast när måsen skriker ”nu får det vara nog”

Poesi av Brigitte Ranniger

Tiden förändrar sig. På 60 talet fick man justera strumpebandshållare på nylonstrumporna innan mer behagliga  strumbyxor lanserades. Tack och lov för det var inte lätt att ha strumpebandshållare under kortkorta kjolar för dom som ville ha det. Kyssäkta läppstift då? Ja man höll på och bläddrade i den ena veckotidningen efter den andra och man skulle också jämföra vilka filmstjärnoläppar man passade in i. Läppstiftet skulle ju också hålla sig.

Ett tag var det modernt med Farah Diba frisyr på 60 talet. Tupera upp håret jättehögt och sen en massa spray. Ja man har ju prövat även den looken. Snäva mörkgröna klänningar skulle det också vara om man hade smal mage förstås. Hade även smala bardotrutiga byxor som satt åt nästan som ”korvaskinn”.

Man var ju ute och dansade en hel del och snacket gick bland oss tjejer vilken kille som skulle bjuda upp någon av oss till sista dansen. Kanske låten Loma av Lollipops spelades. http://www.youtube.com/watch?v=G_djq9XtcTQ

Ska vi kvinnor slösa bort våra liv på att vara charmpuddingar? Kom ihåg min faster som inte gillade vid ett tillfälle i min ungdom att jag hade läppstift. Tack och lov så har man ju rätt att som kvinna att bestämma själv eller?

Från det ena till det andra så har det regnat så gott som hela förmiddagen. Köpte häromdagen ett stort metallhjärta med fot. Rullande runt ett tyg från paris i metallhjärtat och placerade det sen ute bland granris. Ja jag vet att tyget kommer att bli blött nu när det regnar men det är väl en konstart också. Ja fantasin flödar.

Det har varit frost inatt och det är ju inte så konstigt eftersom vi närmar oss sakteligen vintermånaden december då vargarna kanske ylar i månskenet sittandes i snödrivor. Om det nu blir snö vill säga.  Det är en  spännande kontrast mellan värme och kyla. Värme är ju en positiv känsla som ger kärleksglöd och kyla är kall och frostig med bristande positiva känslor. Man kan ju värma upp sig själv mentalt om vinterkylan knäpper till rejält med att rita kärlekshjärtan inne i hustes värmen mot fönstret där frosten ibland bildar romantiska iskristaller. Det är fortfarande dimma ute och 2°c nu på förmiddagen. Det är magisk med dimma också även om det är vindstilla. Dimman är nog mer vild ovan en kraftfull dånande fors. Tänk tjock dimma och vild galopp över ett fält. Den svenske Kung Gustav 11 Adolf stupade  den 6 november 1632 i Lützen.Kom ihåg när vi var en sommar i  Lützen och tittade ut på fältet där slaget hade skett. I en by längre bort träffade vi en historiker. Han berättade att några svenskar som varit med om slaget i  Lützen hade bosatt sig några mil därifrån 1632.

Från det ena till det andra så vore det kul att skapa en fin tre vånings 60 cm hög mandel och honungs krokanstapel inför tjusiga vinterfester. Inta bara skapa den i datorn som jag gjort på bilden under utan på riktigt. Det bästa vore kanske att testa först och göra en liten krokan. Eftersom jag fortfarande mellan varven sysslar med temat  Cleopatra så funderar jag på om hon gillade gigantiska krokanstaplar, fyllda med fikon och charon. Även garnerade kanske med passionsfruktglasyr. Ja fantasin flödar denna dimmiga onsdagsförmiddag

Hur många människor har haft möjligheter att realisera sina drömmar?

Har varit en fin lördagsmorgon även om det är blygrå himmel och det är 11°C här i Göteborg. Inget rått senhöstväder än iallafall. Tack och lov. Kommit lite regn mellan varven då även solen kikat fram men bara några korta stunder.
Skulle vilja få tag i en kaffekvarn så jag kan mala gott kaffe själv. Den får inte mullra för mycket och den ska vara lätt att rengöra. Ja jag får ut och leta. Tänk att det är den 2 november idag och nästa månad är det jul. Ja tiden tickar på. Livet är som en flod som alltid går framåt. Härligt.

Bokstavligt talat så är man ju lycklig på olika sätt även om man inte precis dricker honungsfärgad champagne varje dag i tulpanformade lyxglas, tar in på famös hotell i Beverly Hills,  inte tar några steg i onödan trots att man ibland kan vara lite besatt av att hitta genvägar. Man borde kanske hellre smaka lite av varje än att helt sanslöst hamna i ekorrhjulet och bl a frossa i jättemuffins. Hellre kvalitet i det man stoppar i sig än kvantitet.  På tal om champagne så skulle man kanske lite längre fram tillaga champagnekyckling  http://www.icakuriren.se/mat-dryck/recept/champagnekyckling/    Tänk om man skulle ha en sådan bjudning. Gästerna skulle säkert bli tokiga i smaklökarna av den läckra måltiden.

Finns det någon/något kärleksmirakel? Ja om det kommer från hjärtat dvs om man vågar öppna upp den inre dörren. Då vill man ju också spegla sig i andras äkta kärleks utstrålning. Pratade med en äldre man häromdagen som berättade att hans frånskilda syster  helt apropå hamnade i ett möte med en man som ledde till kärlek. Var det ett fenomen eller bara ren tur. Ja vem vet! Mannen som jag pratade med påpekade iallafall att systerns nyvunna pojkvän var väldigt rik. För många skulle det kanske spä på kärleksyran eller? Karakteristiskt för kärlek mellan två är kanske att man dras till varandra som flugor. Längtar och tänker bara på den magnetiska dragningskraften som man så gärna vill vara nära. Ja jag säger då det.

Från det ena till det andra så är det ju november. Allt löv har fallit till backen, full fart på ekorrar som fyller tomma fågelholkar med vinterföda som nötter,frukter och kottar och har man tur så kommer domherrarna fram från skogen och letar efter rönnbär. Minns vintern förra året då jag inte hann ta fram kameran då det stod en gulröd räv i den kritvita snön då jag kom körandes på en skogsväg. Det var fantastiskt att se rävens mjuka päls innan den vände om inåt skogen. Innan snön kommer så är det väl dags att ge sig ut och plocka blåbärsris och mossa nu när så mycket som helst ska utsmyckas inför advent och jul.

Man kan ju undra hur årets trender kommer vara i folks boende i årets sista månader november och december. Jag skulle kanske ge mig ut på reportage. Ska det vara vara varma färger, rostbrunt, guldfärger eller  novembermagiskt orientaliskt? Lila i olika nyanser  eller mycket som glänser som röda rubiner?  Mycket utstrålning ska det nog vara som ett fyrverkeri av sinnliga pastellfärger.