Månad: maj 2014 (Sida 1 av 3)

Idag steg jag upp tidigt på morgonen för att fira gökotta i trädgården nära sjön på Råda säteri. Blåsorkester började spela kl 08.00. Att sitta ute i den  fina trädgården på en medtagen filt och medtagna smörgåsar samt kaffe och till det bara njuta av alla fina låtar blåsorkestern spelade kan inte ge ett mer välkomnade att nu så är sommaren här.
http://www.molnlyckemusiksallskap.se/MMS_prod/index.htm

http://www.radasateri.se

I början av nästa vecka går vi in i den ”deljliga” ljuvliga sommarmånaden juni. Då är det time att smaska i sig sparris och jordgubbar med citrusdressing. Spela trummor som är universums hjärta eller gitarr vid havskanten. Minns i min ungdom då jag spelade House of the Rising Sun. Det är flera år sedan jag ens höll i en gitarr och det är nog dags att testa vad jag kommer ihåg. Allt finns lagrad i minnet men det gäller att hitta minnesspåret.

Nutidens omvärld förändras snabbt och mycket beror på infrastrukturen som även påverkar värderingar och attityder som splittrar. Jag tänker också på alla vindkraftsparker som satts upp och kommer att sättas upp. Var inte syftet att avveckla kärnkraftverken i Sverige. Hamnar inte viltvärden och arter i riskzonen? Man ska ju inte befinna sig inom 40 meter runt varje vindkraft men kan fåglar och djur läsa dom manualerna?
Hur många kärnkraftverk finns det i Sverige?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kärnkraft_i_Sverige

Tänk vad vill alla hade många vissioner när vi blickade in i framtiden innan millennieskiftet 1999 – 2000
som efter skiftet sakta skulle förändra så mycket. Blev det någon stor förändring? Många tidigare ideèr hade väckts till liv vilket åtminstone till början engagerade folket. Men sen då? Att försöka nå ambiösa mål kanske blev för skrämmande.

Jag tycker fortfarande att lokala förtetag i sammanhällen ska gynnas. Det är ofta ineffektivt om kommuner anställer högt avlönad personal som i första hand ska locka till sig nya företag. Den lokala ekonomin blir starkare om det mesta folk behöver finns i samhället.

Önskar alla en fin kväll!

Tänk vad viktigt det är att kunna minnas. Vem man är,vad man heter, var man bor, tidigare upplevelser mm. Det är viktigt att kunna plocka upp gammalt som vi har lagrat. Minnet är kopplat till sinnesmoduler och är relaterat till vår identitet och historia. Om man är en spontan personlighet så kan man ha lättare att associera för att träna sitt minne. Ett ord, en bild, en film kan man förknippa med mycket annat som finns i minnesspåret.

Tog en promenad idag i azaleadalen i slottskogen. Om jag inte hade tagit kort på azaleorna så kan man ju undra hur mycket jag hade kommit ihåg. När jag sitter och funderar så kommer jag faktiskt ihåg stigen jag gick (Har gått där många gånger under årens lopp) och flera andra azaleor. Det sensoriska minnet är ju en del av varseblivningsprocessen men brukar ju vara bara i  några sekunder. Eftersom jag minns så har det sensoriska minnet sänt en del till arbetsminnet för bearbetning. Men hur kan man bevisa att det är sant det man kommer ihåg ifall någon skulle ifrågasätta det man sett? Just av den anledningen så kan det vara bra att ta kort eller skriva ner det man sett. För att komma ihåg så är det viktigt också att repetera för att komma ihåg var man ska leta i minnesspåret.

Man kan bara minnas en del av den varseblivning som gjort starkast intryck,

Igår fikade jag och min dotter i Villa Del park i Slottskogen.  Det var mycket folk som satt ute i det underbara försommarvädret. I eftermiddag är jag bjuden på Mors Dag middag nära havet av mina två vuxna barn 🙂

Den här fina rosen från Versailles i Paris sänder ut en doft och grattar alla mammor

Hela natten hade det regnat och ruskat om solrosorna hårt
men nu var det helt vindstilla i den gryende välkomnande soluppgången

Dimmslöjorna steg sakta upp från den nedkylda marken när solen
började värma
Växtrikets dofter berusade
Morgonbrisen smekte allt den kom åt

Jag gick fram till min älsklingssolros
som stod vid åkerkanten
Stoltast och vackrast

Mina vänliga händer smekte hans blomsterkorg
Mina läppar kysste honom
Ovanför hans huvud surrade humlor och bin irriterat
De ville inte bli störda av kärlekstrams

Jag kände att han förbannade sitt öde
Han ville krama mig
men hade inga armar
Kyssa mig….men saknade läppar

Hans manliga hjärta klappade
Hårdare och hårdare….
De varma solstrålarna sökte honom
Ville att han skulle vända sig mot dem som han alltid gjort

De var lite avundsjuka
Men nu var kärleken viktigare för honom
än de barnsliga fnittrande  solstrålsflickorna

Jag visste vad som väntade honom
den slutliga skörden
att pressas till olja

Det gjorde mig både ledsen och sorgsen
Jag plockade ett gult blomsterblad
medans mina varma tårar rann nedför hans kraftiga stolta stam
Ja jag kände att han var berörd….

Det gula blomsterbladet blev
ett minne
av min omöjliga kärlek

Jag lade bladet i min oskrivna bok
Kvällen kom
Himlen färgades röd

Solrosen väntade på mig
men jag kom aldrig mer
Ljusen skimrande från lamporna i husen
Ledsen sänkte hans sitt huvud
Slöt sina trötta ögon

Ur romanen ”Också Tystnaden talar” Brigitte Ranniger

Jag är en sådan människa som sparar mina anteckningar och en del broschyrer. Kan vara kul att bläddra och komma ihåg sådant som man gärna skulle vilja uppleva igen.Härligt att öppna dörren in till alla sina fina minnen.

Ja milda makter så mycket positivt jag bläddrat i dag på förmiddagen och inte nog med det. Det positiva spädde på så jag tog två underbara promenader i två spektakulärt vackra parker.

1. Jakarandablommor. Bara att genom att titta på nätet så ger dessa vackra blålila blommorna en känsla av evig lycka.Färger påverkar oss mer än vi tror. Att fokusera blicken och tankarna på färger man gillar är bra för själen. Minns när jag körde 2001 från Los Angelse mot Hollywood. En del av vägen dit var fyllt med blålila blommor på varje sida av vägen och jag minns hur jäkla glad och lycklig jag kände mig bara att få se något så vackert.

2. Gripsholmshus. Beställde en katalog för en del år sedan som jag sparat. www.gripsholmshus.com  Ja det var många drömmar jag hade då. Från bastide i soliga Provence som jag drömde och mediterade om

http://www.bridget.se/drommer-om-en-bastide-i-soliga-provence/      till

http://www.gripsholmshus.com/sv/sv_nr-24.html

Inget blev förverkligat. Positivt ändå att se tillbaka och även framåt 🙂

3. Virkad ros. Hittade en sparad beskrivning. Då är det väl för mig bara att sätta igång. Sakta i backarna tänker jag. Ser så mysigt ut men vill jag verkligen ta tag i det nu.

4. I made it När jag är i Vancouver B.C.Kanada så går jag alltid igenom Capilano Suspension Bridge. Hängbron är smal som bara den och det kan gunga vill jag lova. Speciellt om några tycker det är kul att skrämmas.

Första gången fick jag ett Certificat

Dagen har handlat om rabarber, syrener, liljekonvaljer, vänliga människor, vegetarisk lunch, glass i Röda sten, låt i YouTube ”Never again”  med Agnetha Fältskog & Tomas Ledin, brev i brevlådan från Spanien, promenad i skogen, promenad utmed havet och många åskblixtar och dunder på kvällen.

Dagens ord. ”Believe in Yourself”

Var idag på loppis och gammaldags kaffekalas med 7 sorters kakor och moccatårta i Bollebygds hembygdsgård. Det öppnade kl 11.00 och var redan då köbildning. Hörde att om man velat så kunde man ha fått beställa bord inne men dom flesta ville sitta ute i försommarvärmen. Det var bakat två stora moccatårtor av en kvinna som hållit på med det i många år. Hörde av någon att det gått åt 20 ägg till varje tårta.

Självklart så ville jag smaka och köpte en bit som skars upp vid det dinglande kakbordet samt en bit pepparkaka. Pratade med en kvinna vid uteplatsen som inte köpt en tårtbit ”smakar den mocka?” frågade hon. Jajjamensan sa jag.

Gillar gammeldags olika kaffekoppar och fat.

Hade det regnat så kunde man suttit inne i huset där kaffekoppar redan var framdukade, bordsdekoration med nyplockade vårbuketter framsatta samt tända ljus på den välmagnade långa vita festduken. Gammaldags och vackert.

Sitter och kikar ut från köket mot åkern med en varm kopp kaffe i handen. Gräset växer som bara den och maskrosorna dansar i vinden. Tog en promenad igår i hagen för att utröna om liljekonvaljerna börjat blomma. De nästan blomstrande slitstarka, oömma, eleganta vita skönheterna behöver några dagar till lagom till morsdag som i år är söndagen den 25 maj.

Tog fram min cykel igår. Var ett tag sen jag cyklade men det ligger väl i ryggmärgen att kunna hålla balansen. Jag har ju inte cyklat på ett tag så det skulle inte skada med lite träning innan kanske. Försökte pumpa cykeldäcket igår med det funkade inte. Ska kolla upp senare idag var det beror på.

I vilket fall så är det roligt att ge sig ut på upptäcksfärd. Min entusiasm ger mig energi till nya upplevelser. Vill man så kan man flyga iväg någonstans. Det var coolt att se halvmeter långa tårtor i Beverly Hills

http://www.bridget.se/tartorna-i-beverly-hills-var-halvmeter-langa-och-glaserade-med-florsocker-och-karameller/

nybakad körsbärskaka i Sierra Nevada
http://www.bridget.se/nybakad-korsbarskaka-och-kaffe-i-sierra-nevada-2/

eller då jag hörde klor mot golvet i altanen i MV Donalds Lake
http://www.bridget.se/jag-horde-klor-mot-golvet-i-altanen/

”Nästa morgon läste hon morgontidningen och blev berörd av en dikt ”Vildrosen”. Kände igen sig i sättet att uttrycka sig. Blev berörd. Den handlade om rosor, vinden, stjärnorna och kärlek. Ord som hon själv älskade att använda när hon skrev. Mellan raderna växte det fram en längtan efter något. Längtan efter närhet och kärlek och en känsla av att inte vara älskad och behövd. Plötsligt så rodnade Sophie då hon läste vem som skrivit dikten. Det stod signaturen ”Wolf”. Kan det vara han som jag träffade i färjan, tänkte hon med blossande kinder. Det kan väl ändå inte vara möjligt. Sophie rev ut dikten ur tidningen och stoppade den i sin ryggsäck”.

Ur romanen ”Också Tystnaden talar” Brigitte Ranniger