Månad: februari 2015 (Sida 1 av 3)

Bygget rullar på i klippan och nu är det väl fjärde våningen som sätts upp. Kanske vindsvåningar?
Dagens förmiddagspromenad fyllde mig med regnstänk och det är klart att jag undrar varför jag fortfarande inte köpt regnkläder från topp till tå 🙂

I flera blomsterbutiker har jag sett att man kan köpa blommande körsbärskvistar. Vacker försmak av våren.

Önskar alla en fin fredag och glöm inte titta på Let`s Dance som börjar ikväll tjohej

Nu på söndag kan man gå snödroppspromenad med trädgårdsmästarna i Trädgårdsföreningen här i Göteborg. Idag promenerade jag själv dit och tittade
bl a på parkens tidigaste och tappraste vårtecken.

Det är torsdag och jag började min dag med att ta bort rosorna jag fick på alla hjärtans dag. En av dom vissna rosorna ser ni till höger i bilden ovan. Rosen som gjort sitt redan för flera dagar sen ska nu torkas. Rosen placerade jag i en servett med rosor som heter ”Lunch”och som jag köpte igår. Vilken kontrast om man nu vill kombinera ihop något så det blir en kontrast!

Ser du en strimla ljus på bilden? Det var solen som kikade fram genom köksfönstret där jag placerade servetten och den vissna rosen för att ta bilder. Solen började med att skingra de nästan molnbetäckta Göteborg nu på förmiddagen. Den ljusa linjen lyser i bilden och det är  solen som fått till det. Härligt och poetiskt.

Igår kväll var jag på en föreläsning i Majornas Bibliotek här i Göteborg. Universitetslektor Anna Nordenstam som forskar i litteraturvetenskap vid Göteborgs Universitet föreläste om romanen Jane Eyre skriven av Charlotte Bronte`.
Litterära kvinnoöden i 1800-talets värld! Verkligen en intressant samtalsserie med genustema. Jag har både sett filmen och boken Jane Eyre och är intresserad psykologiskt att försöka hitta det väl dolda budskapet i romanen.Innehållet i en roman är ju ingen sanning med den som skriver kan ljuga sig omedvetet fram till en sanning och det är vad jag vill hitta om det någonsin går.

När det gäller en roman till skillnad mot sagor så ska ju sagor delvis läsas för att förmildra omständigheter. Fördjupar man sig i en saga som vuxen så upptäcker man ju budskapet som ofta handlar om svåra saker men är förmildrande i texter och bilder.

Man märker ju i romanen den underliggande vreden och den känslomässig berg och dalbanan om man nu kan läsa av dom känslorna i boken vilket nog inte är själva budskapet utan bara ett antagande av den som tolkar det så. En bok ska ju tolkas på många olika sätt och det från olika synvinklar för att kunna göra en bedömning.
Jag tycker det var en otroligt bra föreläsning och det bidrar till att man vill veta mer om:
Vad är det som ligger och kokar och pyr i romanen?
Varför kastas man rätt in i boken?
Hur man ska skilja på jaget i boken och författarinnans jag?
Luska ut varför den röda färgen använts vid flera tillfällen?
Kunde man skilja sig 1847?
Hur kom författarinnan på idèn om det stora nästan spökliga jättestora huset Thornfield?
Vem var egentligen den galna kvinnan på vinden?
Ni förstår säkert att det är spännande att fundera över detta. En sak som också är intressant är att en roman har skrivits av Jean Rhys som heter Sargassohavet som bygger på hur författarinnan tolkar den galna kvinnan på vinden i boken Jane Eyre.

Det har blåst inatt och när jag vaknade så snöade det för fullt. Vilka kontaser när det är brytning mellan vinter och vår. Spännande.

Igår var det en underbar solig dag. Vi var många som gick söndagspromenad i slottskogen.

Idag så ser det annorlunda ut på förmiddagen.

Hörrni! Nästa vecka på söndag går vi in månaden mars. Jag brukar ibland åka till mysiga Kungälv i mitten av mars för att kolla påskgrejer. Just den bilden ovan är då jag var där i mars 2010 och mixade ihop mina bilder i Ps i datorn. Häftigt va? Ser ni hur fint påskpresenten jag köpte är förpackad? Finns ett ställe där som är duktiga på det. Minns förra året då jag var i Kungälv och köpte finchoklad till påsk. När det gäller fina förpackade påskpresenter så är jag lite ledsen att jag inte tog bilder på fina påskförpackningar fyllda med godisar jag fick som gåva från en vän från Schweiz. I början av 70 talet kom han dundrade med sin vita sportbil och hälsade på varje påsk eftersom hans släktingar bodde nära där jag bodde  🙂

Han kämpade
med sina hatiska känslor
Även om det gjorde ont
så kände han att
den icke medvetna konflikten inom honom
aktiverades
när han framkallade tankar
som hat och avsky
Det var ett sätt för honom att känna
att han trotts allt
var en människa med känslor

Dikt av Brigitte Ranniger

Bilden ovan brukar jag ta fram när jag vill komma i kontakt med mitt inre för att få kraft. Precis som indianer bruka göra för att få mental styrka genom att meditera sittandes långt uppe i bergen med en vidunderlig utsikt.  Genom att titta på bilden så kan jag plocka fram i min minnesbank hur jag tänkte och upplevde alla dom gångerna jag suttit så högt i bergen i Lillooet B.C. Kanada. Ja herregud. Det första jag tänker på hur bra jag mådde och att det alltid varit lika intressant att se  The Eageles (örnar) som ofta cirkulerade mellan dom mäktiga bergen i de 7 indianreservaten runt om. Örnar används ofta av indianerna som symbol för kraft, uthållighet och stryka och bland djuren har örnen den största makten och visdomen. Deras näbb är kort och böjd och den ser milslångt och har överblick vad som händer. Många totempålar har örnen längst upp. Minns också coyoten som smög bakom mig i en åker.

I mitten på bilden syns floden fraser river. Där har jag suttit med indianerna för att vänta in när den första laxen kommer i augusti/september beroende på väder. Alla indianer väntar då med spänd förväntan eftersom laxen är en viktig föda för deras överlevnad. Vad tänker jag om den slingriga vägen på vänster sida på bilden? Ja där har jag kört många gånger. Lillooet har ju också drabbats av klimat och miljöförändringar och många slingervägar som är uppbyggda på porösa berg kontrolleras(förhoppningsvis).

Många europeer kom till Lillooet på 1800 talet för att leta efter guld och Lillooet invarderades då av folk som fått nys om guldet och snart blev Lillooet det mest bebodda stället norr om San Francisco. Många guldsökare försökte ta sig upp till Lillooet i båt uppströms via floden fraser river och drunknade. 500 gruvarbetare fick jobb av regeringen att bygga en väg upp till Harrison river och sen skulle folk kunna ta sig via sjöar till Lillooet. Plötsligt bodde det 16 000 i området jämfört med 2741 år 2005. Det finns 7 indianreservat runt om i lillooet. Dom svarta bergen som tillhörde indianerna var heliga för indianerna men ”lycksökarna” brydde sig inte om det.

Sedan ett sekel tillbaka så bestod indianstammen i lillooet av 4000 personer men många dog av sviterna av ”smallpox”. En hövding bad indianerna följa med upp i bergen och de som följde med honom drabbades inte av ”smallpoxen”

Populationen i Lillooet 2011 var 2321. Det är ju en minskning av 420 personer. Vad kan ha hänt. Indianer tål ju inte socker och jag hoppas verkligen inte att indianer drabbats av diabetes. Första gången jag kom till Lillooet var 2001. Då fanns det inte många mataffärer och ingen Mac Donalds. Det fanns det däremot 2005 och 2008.

När jag var själv i Lillooet i två månader 2005 så berättade indianerna för mig om sin dröm att få ett kulturcenter uppbyggt. Dom skulle få stöd av regeringen  men dom måste först tjäna ihop en stor summa pengar själva. Kulturcentret skulle ge många indianer i reservaten möjligheter att få bevara sin kultur och därmed få en meningsfullhet att jobba med. Jag själv hade stora planer att återvända till Lillooet 2006 för att se hur det hade gått med projektet. Tyvärr så drabbades jag av en stroke p g a en hormontablett som gav mig en vårdskada eftersom jag är APC resistent vilket inte uppmärksammades. Svävade i livsfara på lasarettet i 4 dagar och när jag kvicknade till så var mina barn och Lillooet det första som var viktigt för mig för att få kraft att överleva. Att bara tänka på mina barn och Lillooet gav mig livskraft. Jag var inte i sådant skick att jag skulle kunna ta mig till Lillooet förrän augusti 2008. Jag ville berätta för indianerna var som hänt mig. Min dotter och jag  flög  till Vancouver i Kanada 2008.

Bilden på mig togs i B.C Kanada augusti 2008

Vi stannade  1 månad och besökte Lillooet först. Det betydde oerhört mycket för mig att komma tillbaka till ett ställe som betytt och betyder så mycket för mig. Vi var på pubben en kväll då jag kom i kontakt med en man som hade parkerat sin stora Harly Davidsson utanför hotellet för att nästa dag åka mot Vancouver Island. Helt spontant berättade han att han hade drabbads av en stroke 2001 men att det inte hindrade honom att besöka Lillooet som var en av hans älsklingställen 🙂

Jag frågade indianerna hur det gått med  kulturcentret? Förstod då att dom inte fått ekonomisk hjälp av staten än iallafall men att dom hoppades att dom skulle få det. Just därför så vill jag åka dit igen och kolla hur det har gått.

Fick som gåva av indianerna dels kramar och dels en fin vandrarstav som dom gjort själva med en nyckelpiga inristat. Dom önskade också att jag snart ska komma tillbaka. Hoppas, hoppas, hoppas det blir så att jag kan återvända.

Varm choklad med grädde är aldrig fel 🙂