Reseberättelse 2003
med start i Vancouver
Del 1. http://www.bridget.se/vancouver-kanada-wenatche-usa/
Del 3. Montana år 2003
Lägsta punkt Kootenai River 900m – högsta punkt Granite Peak 4200m
Befolkning: ca 902,195
Indianer: 11 stammar,7 reservat
Huvudstad: Helena
Samhällen och städer: 126
Landsfågel: Western Meadowlark
Landsträd: Ponderrosa Pine
Landsdjur: Grizzlybear
Landsfisk: Cutthroat Trout
Landsgräs: Bluebunch wheatgrass
Landsfossil: Duck-billed dinosaur
Landsmotto: Oro y Plata (guld och silver)
Industri: 1) agriculture 2) tourism 3)mineral production 4) wood&paper products
5) construction
Du märker att du är i Montana
En riktig känsla av ett cowboy- indianland högt beläget
En underbart vacker natur
Vilda Västernstäder
Snön kan ligga ända till juni i bergen
Du kommer att passera minst 3 indianreservat
Någon i baren beställer ”ditch” (bourbon&water)
Du ser namnen på barerna Mint,Oasis eller Stockman
Tre gånger kommer du att passera floderna Clark Fork eller Missouri River
På tv visas komedier eller tragedier
Montanas indianer
Indianerna följde bisonoxarna/bufflarna och det fanns gott om dom i Montanas bergsområden. Den största majoriteten av indianer anlände till Montana efter 1700 talet. Hästar fick dom av spanjorer och vapen av de amerikanska nybyggarna. Under 1880talet så styrde den buffelbaserade ekonomin i landet vilket föranledde att indianerna drevs bort av det vita. De vitas sjukdomar spred sig bland indianer .
Idag (2003) är ungefär 9% indianers mark i Montana. Reservaten är indianernas sista reträtt och kanske sista chansen för dem att visa sin kultur.Reservaten försöker stärka sin ekonomi så att den indianska kulturen kommer att överleva i framtiden.
När Indianreservaten etablerades i Montana
Blackfeet 1851
Crow 1851
Flathead 1855
Fort Belknap 1888
Fort Peck 1888
Northern Cheyenne 1884
Rocky Boy`s 1916
Besök ett reservat
Blackfeet 9000 stamm-medlemmar 2003
Namnet Blackfeet kommer från att de målade svart aska på sina mockasiner.
Reservatet ligger i Nordvästra Montana nära The Glacier National Park som
gränsar till Canada. Det finns en fabrik i reservatet som tillverkar blyertspennor.
Stammen livnär sig på vete och kornodlingar. Man kan besöka Museum of the
Plains Indian och ”In the Footsteps of the Blackfeet”
Crow 7000 stamm-medlemmar 2003
I Hidatsa språket är stammen kallad ”Apsalookè” vilket menas ”barn av den
skarpnäppiga fågeln” Andra stammar kallade dem för ”Sharp Peoble” vilket menas
de listiga,sluga folket. Vakna likt en korp. Vita gav det senare namnet Crow (Kråkindianer).
Crowreservatet ligger södra centrala Montana nära gränsen till Wyoming inte långt från Billings.
Det finns en gruva i reservatet och det finns inte mycket mark att odla på
i det torra området. Ett måste om man är i dessa trakter är att åka till Little Bighorn
Battlefield National Monument.
Flathead 6700 stamm-medlemmar 2003
Reservatet ligger mellan Missoula och Kalispell. Stammen lever på timmerindustri och
driver ett hotell i Polson kallad Kwataqnuk (där vattnet lämnar sjön). De driver också en firma
inom elektronik och båtförsäljning. Värt att besöka är Wild Horse Island omgärdat av Flathead Lake
som är en glaciärsjö med friskt skimrande vatten. De höga topparna Mission Mountains sträcker
sig ståtligt liksom Ponderosaskogen vid prärien.
Fort Belknap 2800 stamm-medlemmar 2003
I norra Montana ligger reservatet och stammen jobbar med turism och säljer
hantverk. Det finns guidade turer då man får åka runt och
titta på tipis och bufflars betesmarker. På en canyon kan man ha picnic och
i närheten finns campingplats.
Northern Cheyenne 5600 stamm-medlemmar 2003
I sydöstra Montana ligger den bistra marken där Cheyennestammen håller
till. Reservatet gränsar öst till Tongue River och väst till Crowreservatet.
I reservatet finne en kolgruva och en indianskola. Där finns också företag som
konstruerar produkter.
Fort Peck 6800 stamm-medlemmar 2003
Reservatet ligger ca 40 miles från gränsen till Dakota och ca 50 miles från
gränsen till Canada. I söder rinner Missouri River. Det finns flera stora företag i
reservatet inom elektronik,olja och jordbruk.
Rocky Boy`s 2500 stamm-medlemmar 2003
Stammen lever nära den kanadensiska gränsen och fick namnet ”Rocky Boy”
av Chippewa indianer. Dom skulle kallas först för ”Stone child” men översättningen
blev fel. Reservatet ligger nära Bears Paw Mountains som bidrar till en
dramatisk kontrast till det platta landskapet. Stammen jobbar med skola, tillverkning av totempålar,
hälsovård m m.
Bison oxar och första brunbjörnen
Vi körde från Idaho österut mot Polson i Montana. Våran tanke var att åka till den östra sidan av The Glacier Park nära den Kanadensiska gränsen. Låter kanske konstigt att vi redan tänkte åka dit upp då vi senare skulle ner till Yellowstone och Little Big horn. Min tanke var att vi skulle åka in i parken och sen åka neråt Wyoming och sen åka om den västra sidan av glaciären upp till Alberta i Kanada.
Naturen var hänförande vacker
Vi åkte först genom Flathead indianreservatet och kom till The National Bison Park i Moise. Betalade (2003) 4 dollar.Vi fick börja med att köra upp i bergen på en dålig grusväg med enorm stigning. Det var brant vill jag lova.
http://www.fws.gov/refuge/National_Bison_Range/
Inga räcken nånstans. Vi kör ner till en lite dal då vi plötsligt ser nåt brunt på en kulle som rör sig. – En björn, skrek jag av förtjusning. Första björn vi sett i vilt tillstånd och det var en fantastisk känsla. Björnen lunkade upp mot kullen.
Vi fortsatte och köra upp och ner i bergen och vi såg stora hjordar av bison som är samma sak som bufflar. Man fick inte på något villkor lämna bilen eftersom bufflar anses vara ett av Nordamerikas farligaste djur om den går till attack. Livsfarliga med andra ord. Vi kör runt ett bergskrön och vad står där på vägen om inte en stor buffeltjur bara några meter från oss. Den tittar lite slött på oss och vi kör snabbt vidare.
Naturen var hänförande vacker då vi fick beskåda en stor regnbåge långt bort igenom i en dal. Ett av de vackraste naturupplevelse jag varit med om.
Vi åker vidare och äter en sallad på ett ställe innan Polson. Folk skrattade och var glada. Det verkade mest vara äldre par som var ute och åt. Några yngre syntes inte till. Kanske har det med vad man har råd att göra. Vi gick förbi en park där indianer satt och spelade ett spel. De skrattade och hade indiantjut för sig.En indian kom fram plötsligt och sa att vi såg ut som två vackra fjärilar. Vilken fin komplimang :-).
Polson
www.cityofpolson.com
Polson ligger som jag tidigare berättat vid Flathead Lake och vid foten av the Mission Mountain Wilderness. Vi hittade ett motell nära sjön. Det blåste väldigt kallt för vi befann ju oss väldigt nära glaciären. Vi tog en promenad och gick sen till en pub/casino nära motellet. En man i 45 årsåldern berättade att han var född i Polson. I 18 årsåldern åkte han till Alaska för att göra miltären där. Han blev kvar där i många år. Gifte sig med en indiankvinna som tyvärr gick bort. Han återvände till Polson men
ville tillbaka till Alaska där det tydligen (2003) var lätt att få jobb och bra betalt
dessutom. Han sa att han hade tjänat i Alaska 70 dollar/tim då han byggde vägar. Vi snackade lite om indianreservaten i området och han sa att en del av reservatet var sålt. De äldre ville inte det men dom yngre ville och så söp dom upp pengarna. Om det nu stämmer vad han sa. Många indiankvinnor var enligt mannen tandlösa i 25-årsåldern och en del indianmän slog sina kvinnor.Ja vad ska man tro om det?
Frukost tillhör ju ovanligheterna när man ligger på motell i USA så vi blev glatt förvånade att det ingick. En lite frukostbuffè var uppdukat. Det satt 4 kvinnor vid ett bord som tydligen haft en tjejträff på stan. De blev alldeles tysta när vi kom in. – Such a nice parfyme you have, sa en kvinna plötsligt och allas ögon vändes mot oss. Ja hur ska man tolka det? Vi hade ingen parfym på oss utan nickade bara lågmält tillbaka.
Deer Lodge
http://www.powellcountymontana.com/attractions.html
Vi körde söderut mot Missoula highway 90. Stan verkade inte mysig så vi fortsatte och hamnade i Deer Lodge. Nu ska jag berätta något som är typiskt när man är ute och bilar i Nordamerika. När man tittar på nätet om Missoula så verkar det vara en fantastisk stad men verkligheten såg annorlunda ut eller så var det stämningen som inte tilltalade.
Vi ser då skylt Deer Lodge och svänger in där.Framför oss ligger ett stort super8 motell och vi var ju trötta men vet också att super8 inte är billigt precis. Det enda rummet hon kunde erbjuda låg på andra våningen tack och lov så vi tackade nej. Vi tar nästan aldrig nåt rum på andra våningen vilket innebär onödigt kånkande på väskor.
Vi tänkte svänga ut på highway igen men fortsatte in mot nåt som vi inte trodde var nåt att ha. Det visade istället att deer Lodge hade väldigt mycket att erbjuda och vi hittade ett kanonmysigt motell mitt inne i den lilla westernstaden som inte syntes från highway och med mer än hälften av priset som super8 erbjöd och så fanns där även badkar.
Motellägaren fick tårar i ögonen då jag sa att vi var från Sverige. Hans förfäder kom från Sverige och hade emigrerat till Montana. Han ville åka till Sverige nån gång.
Nåväl! Vi badade och sminkade oss och begav oss sen till en pub och hade jättekul där.
Vi inhandlade lite bröd/tomater/skinka till frukost och värmde vatten till te/kaffe på rummet. Ett tips!Välj gärna ett rum där det ingår kaffekokare. Om intet annat så har bensinmackar kaffe i mugg som man kan ta med sig till rummet.
Montanas största ranch i Deer Lodge
Speciella kor på ranchen.Vi blev bjudna på kaffe och Chilisoppa
The old Montana Prison Museum
Gäng av fredslösa härjade i det tidiga Montana och i ett försök att tämja den vilda
västern så etabliserades ett fängelse i Dear Lodge 1871. Delar av fängelset blev skadad 1959 av en jordbävning. Vi gick in i fängelset och det liknade en stor industri eller snarare ett minisamhälle. Stora matsalar, bagerier, tillverkning, tvätterier, teater och så cellerna som såg ruskiga ut.
Vi kikade in i cell nr 1 där Turkey Pete suttit inne för två mord 1918.Fångarna fick duscha två gånger/vecka och där fanns hårfrisörrum.De översta cellerna var varma och de understa var kalla. Vi gick ner till källaravdelningen och där låg ”the Black Box Cells”. Två ruskiga kolsvarta fängelshålor. Iskyla mötte oss då vi gick in där och det var hemskt obehaglig när man tänkte på vad fruktansvärt för dom som behövt sitta där.
Där fick farliga fångar sitta mellan 1- 10 dagar och fick då bara äta hårt bröd och dricka vatten.Var tredje dag fick dom en liten varm måltid.
Fortsättning följer då färden går mot Virginia City
Del 4. http://www.bridget.se/butte-sheridan-virginia-city-och-quake-lake/
