Reseberättelse 2003
med start i Vancouver
Del 1.http://www.bridget.se/vancouver-kanada-wenatche-usa/
Del 7. Vi körde från Cody tidigt på morgonen mot Littles BigHorn genom ett ökenområde. Det var var varmt, ödsligt och vi var dom enda bilisterna på vägen. Plötsligt ser vi ett blåljus framför oss då en polisbil kom körande emot oss. Min första tanke var att den körde kanske till en olycka på vägen där vi kom ifrån. Den kör förbi och jag kör vidare medans jag tittar i backspegeln då jag ser att polisbilen vänder och kör efter oss.
En iskall känsla infann sig i magen och jag stannade. Ut kom en polis med svarta solglasögon och ber att få se mitt körkort.Han frågade om jag hade någon aning om varför han stoppat mig? – Nej, svarade jag helt ovetande. – Du har kört för fort, sa han och bad att få se papprerna på hyrbilen och gick sen och ringde från sin polisbil. Jag började undra hur han sett om vi kört för fort eller inte så jag gick ur bilen för att fråga honom och det skulle jag ju verkligen inte ha gjort. Han kom snabbt ur sin bil och bad mig sakta gå baklänges mot förarplatsen.
Jag och min dotter satt livrädda och kalkylerade över konsekvenserna som skulle kunna bli. Det är ju olika lagar i delstaterna. Nu var vi i Wyoming och vi hoppades på det bästa. I backspegeln såg jag hur polismannen rättade till håret och så kom han. Det blev en skriftlig rapport och en kraftfull varning att om jag körde för fort
en gång till så skulle körkortet tas ifrån mig.
Efter den händelsen satt jag och tittade på hastighetsmätaren hela tiden och vilka hastighetsbestämmelserna som gällde var vi än körde. Jag var iallafall otroligt lättad att det inte blev mer än en varning. Samtidigt så har jag fortfarande svårt att förstå hur han tyckt att jag kört fort eftersom han kom körande emot oss hur kunde ha då veta exakt vilken hastighet jag hade?
För att komma till Big horn så måste vi köra U.S Route 16 över
Powder River Pass som är 2946 m. Långt bort igenom kunde man blicka
mot South Dakota.
Så här skrev jag i mina anteckningar 24 juni 2003
”Vi är nu 3 mil innan Little Big Horn och har hittat ett motell där vi tar in i. Alldeles i närheten finns en minnesplats ”Connor Battelfield” Det är olidigt varmt och när man läser i anslagstavlan förstår man att det hänt hemska saker i området. Trots det så är det en lugn fin park vi promenerar i och många barn leker.
http://wyoparks.state.wy.us/Site/SiteInfo.aspx?siteID=15
Dagen efter fortsätter vi mot Little Big Horn och kör igenom Crowreservatet. Jag stannar till att börja med utanför ett ”postoffice”. En Crowindian expiderar mig. Han var väldigt vänlig och trevlig. I området fanns många hus och husvagnar. Vi pakerar utanför ett byggnad där man ser monument på Sitting bull på en sida och Custer på den andra. En indian höll en föreläsning om det tragiska som hände 1876.
Det berörde att vara så nära ett så stort indiankrig där så många indianer och icke indianer stupade på fälten för så många år sedan. Varför blev det ett krig?
https://sv.wikipedia.org/wiki/Slaget_vid_Little_Bighorn
Little Big Horn Battlefield
Minnessten över slaget 25-26 juni 1876
Det var på den här platsen Tatanka – Iyotanka (Sitting Bull 1831-1890)
mötte George Custer (1839-1876).Indianerna som inte ville inordna
sig att vara inne i reservaten befann sig utmed Little Bighorn floden.
Det gillade inte General Custer så han skickade iväg några spejare
som underskattade hur många indianer det var och
därmed fick indianerna övertaget då Custer anföll vilket
ledde till att han stupade med många andra.
På bilden står jag vid en tippi i Little Big Horn.
Det var olidligt varmt i området när vi var där. Varningskyltar för skallerormar och man kunde se framför sig vilken fruktansvärd strid som utspelats. Först gick vi och och tittade på krigskyrkogården där det mest låg soldater. Indianer som stupat togs hem av de sina.
Krigskyrkogård Little Big Horn
Vi körde på en väg inne i området och kommer till Last Stand Hill. På kullen
hade Custer och 41 andra skjutit sina hästar i bröstvärn. Custer, hans bror Tom, Lt.William Cooke och 7 andra hittades döda i omgivningen efter slaget.
Minnesten U.S. Crow scouts där Curly finns med
(Curly har jag skrivit om när vi var i Cody)
Efter slaget förflyttade Lakota och Cheyenneanhöriga sina döda till sina tippis och
Custer begravdes där han stupat med många andra. Kändes hemskt när vi körde i området och såg minnestenar utplacerade precis där någon stupat.i området
En häst stod på vägen och galloperade sedan i full fart ner i dalen i Little Big Horn. Mina tankar gick till alla som blev ”gone by the wind”