Hur påverkar datoriseringen människan
psykologiskt och socialt?
Uppsatts skriven av Brigitte Ranniger 1988
Allt blir mer och mer digitaliserat. Förr kunde man leva
ett någorlunda enkelt liv men nu har digitaliseringen
förenklat våra liv på så många sätt så vi har
svårt att leva ett enkelt liv. Har genomskinliga ettor och nollor
smugit sig in i våra liv. En alienation där det blir en tyst
kontakt. En känsla av maktlöshet, meningslöshet
och social isolering.
Att känna sig maktlös kan innebära att man känner sig
kontrollerad och mainupulerad utan att kunna påverka sin
situation. Meningslösheten innebär att man inte kan se helheten
och sammanhangen. Överblick saknas och ens betydelse är
minimal och oändamålsenlig. Att känna av att ”inte tillhöra” skapar
en känsla av social isolering. Ett sådant förhållande kan bidra till
att människan inte orkar bry sig om de förväntningar som krävs.
Vilka problem kan uppstå om digitalisering mer och mer tar över våra liv?
Hur påverkar det barn? Det teknikorienterade välfärdsamhällets
leksaker påverkar naturligtsvis dess barn och dess lekar. Var kommer
fantasin in i bilden? Har inte ett barn en livlig, skapande fantasi
som bör stimuleras? Den internationella leksaksindustrin är mycket
stor, så pass att den är en av världens största avnämnare av
mikroprocessorer.
Citat av fransmannen Majolin Pierre:
Om man är tillräckligt många om en galenskap, blir den
helt normalt.
Detta skulle kunna gälla vårt förhållande till leksaker, men inte
nödvändigtvis det fenomen som kallades 1988 ”the microkids”
d v s datoranvändande barn. Den mognadsprocess dagens datoranvändande
barn genomgår kan ge oss viktiga besked, förutsatt att någon
forskningsinstans varit framsynt nog att hålla ögonen öppna för den
här utvecklingen. Det ligger en fara i att redan från barnsben anpassa sitt
omogna intellekt till datorns logiska, rationella tankesätt
och därmed kanske inbilla sig att allt, inklusive livets existensiella problem,
som reduceras till en snabb ström av ettor och nollor som ger
blixtsnabba elektroniska svar.
Personliga intrigiteten
Det finns databanker som kan redovisa känsliga
personuppgifter (1988) som tex
Indentitetsuppgifter
Familjeförhållanden
Hemförhållande
Arbetsförhållande
Ekonomiska förhållanden
Utbildningar
Umgänge
Fritidsaktiviteter
Hälsinformation
Ideologiska fakta
Militäruppgifter
Polisuppgifter
Rättegångsuppgifter
Lagring av offentlig data bör kräva mer eftertanke.
Sekretess är ingen garanti för ett integritetsskydd. När ADB tekniken
fungerar väl är den fruktansvärt effektiv. Det gäller därför att inte
tappa greppet över den utan begränsa den till användning som
människan rår med. De stora datasystemen kräver överblick,
kontroll och säkerhet. Människan själv har sina klara begränsningar ,
disponerar bara 24 timmar om dygnet. Kan bara se till hörnet osv. De stora
centrala systemen är svåra att överblicka.
Är folk oroliga att digitalisering tar bort jobben?
Är den oron berättigad? Borde utvärderas.
Samhället och yrkeslivet genomgår stora förändringar genom
digitalisering Hur mycket förändringar orkar vi med egentligen och
vilken beredskap bör vi ha inför det vi anser vara nödvändiga förändringar?
Våra barn möter helt andra kunskaper och andra sociala
mönster än sina föräldrar. Detta innebära att glappet mellan
generationer ökar och att vi känner stark ovisshet inför framtiden.
Denna uppsatts skrev jag 1988. Har bara tagit men
några delar och har skrivit till om
digitaliseringen.
Kort sammanfattning.
Man kan fråga sig varför vi är så rädda för
digitalisering? Kanske för att den är så stark och
genomskinlig. Kan man känna sig fri om man är så
kontrollerad och övervakad? Vad har vi lärt oss av
förändringsprocessen? Vi har lärt oss att se saker och ting på ett
annat sätt, både på gott och ont.
Jag tror vi människor redan från barnsben behöver
den basala tryggheten som man finner ute i naturen.
Något som formar ens liv i början och som kommer bestå
och alltid finnas där. En viktig grundpelare för att må bra.
