Hej! Hoppas ni har det bra denna dag. Det har i stort sett spöregnat
och blåst sydlig vind 8 m/s hela dagen och det är bara 11°.
Som kontrast till detta så hur var det här
i Göteborg den 30 maj 2018? Klicka här.
Månad: maj 2019 (Sida 1 av 4)
Vad beror miste om mycket under
livet på? Varför förverkligas inte allas drömmar?
Varför tas alla möjligheter inte tillvara på?
En del kan ju vända på myntet och säga:
Vi har inte gått miste om mycket under livet.
Vi har fått förverkliga alla våra drömmar.
Vi har tagit tillvara på alla våra möjligheter.
Handlar livet om att utnyttja allt optimalt?
Prestera det allra bästa möjliga?
Vad kompenserar den ömhet många aldrig
fick under barndomen? Vad törstar många efter
som blivit utsatta för våld och grymma orättvisor?
Männikor som hindras att få sin röst hörd glömmer aldrig
en vänlighet som ristas i hjärtat. Blir en ljusstrimma som
alltid finns inom oss.
Vad har DU för drömmar och visioner? Letar du
efter dom eller kommer dom till dig när du ger dig
ut. Kan dom komma till dig när du minst anar? Det kan
faktiskt vara så.
Ha en fin dag!
Idag blev det en promenad i slottskogen. När den sydvästliga vinden
lekte kurragömma så kändes det lite småkallt. Passade då på att åta
en lunch i Cafè Azalea.
Kan 5G vara en fara för hälsan och miljön?
Vad är 5G?
Idag har jag varit och hälsat på ett av mina barnbarn , blivit
bjuden på hemlagad jättegod lunch samt därefter varit och
besiktigat min bil. För övrigt så har det regnat nästan
hela dagen så någon promenad kändes inte lockande.
Det var tidig vårmorgon i Frankrike.
Åhhhh vad skönt!
Jag drog duntäcket över huvudet, sov lite till,
drömde, tänkte och längtade.
Gick upp, duschade, gjorde mig iordning , en liten droppe
”Burberrys of London” bakom örat.
Fan! Jeansen satt tajtare innan.
Som vanligt så sprang jag ner för alla trapporna. Drack lite te,
tog en macka, snackade en massa skit med madame. Hon
undrade om jag sovit gott i mitt ”chambre á concher”.
Oui madame!
Jag tog tåget in till stan. Skulle jag våga träffa dig?
Lade mitt huvud mot gardinen i tågfönstret.
Vred ringarna på mina darrande fingrar. Hjärtat bultade.
Rädd för vad? Kanske för både dina och mina känslor.
Där stod du ju utanför cafeét. Våra ögon möttes.
Du tog min hand och förde mig intill dig.
Nu hade vi hälsat på varandra iallafall.
Mmmmmmmm. Te och nybakade bullar.
Du tog min hand och ville att jag skulle visa dig stan.
Det pirrade i kroppen när jag kännde din värme. Men
ser du. Det vågade jag inte säga till dig.
Vi gick gata upp. Gata ner. In och ut i butiker. Du hängde
knappast med.
Du sa! lugna ner dig lite. Vi behöver inte göra allt NU
med detsamma. Jag vill lära känna dig istället.
Veta allt som jag får veta.
Du skulle iväg på ett möte. Kramade mig och ville träffa
mig snart igen.
Det ville jag också.
Dikt av Brigitte Ranniger
Härligt att kunna ta färjan till Kiel härifrån Göteborg. Det har
man gjort många gånger. Bilden ovan visar en dag i maj 2016 vilket
ledde till en dikt.
Den kapriciösa vinden!
Vill vindens läkande kraft
tränga igenom muren i våra själar?
Vill vinden dansa med oss
i de vilda vågorna och lyssna på oss ?
Vill vinden smeka våran hand och
låta närheten strömma igenom?
Dikt av Brigitte Ranniger