Vilken måne ikväll. Till vänster ser det ut som mars. En liten prick lyser lite svagt blekröd. Ser även karlavagnen västerut och en massa glittrande stjärnor. Helt otroligt vackert.
Månad: september 2020 (Sida 1 av 4)
Tog en promenad idag på Amiralitetsgatan där Robert Dicksons stiftlese bygger. Nu börjar det gå undan.
Bilderna under visar hur det såg ut i mars.
Folk har väl börjat långsamt lämna sitt stabläge men är ändå på sin vakt. Om vi är i stabläge hur går det då med våra känslor? Skulle vara intressant att veta hur folk egentligen känner sig. Har dom tryckt ner sin vanliga känslor? Känner dom någonting överhuvudtaget. Eller måste dom krysta fram känslor som ändå inte känns som vanligt.
Väldans vad en vecka går fort. Speciellt här på landet. Var uppe redan klockan 7. Såg att mina två små barnbarn redan var i gång i lillstugan. Såg min son greja i köket samt att sambo åkte iväg till jobbet. Själv så kikade jag ut från de gamla spröjsade fönstret mot åkern där det blåste på så träden gungade och grenarna viftade. Även löven. Kommer bli ”åka av” tills allt ligger i backen.
Längst bort på åkern bakom stenmuren och träden ligger fägatan. Bara för några dagar sedan berättade jag för nästan 30 personer om vad en fägata är. Jag berättade också om den lilla ängen som inte syns på bilden som kallas för kullarocken ända sen jag var liten. Det är en mad. En sank äng som ofta var lätt blöt. En äng man ibland behöver ha gummistövlar på så man inte blir blöt i ”tassarna”. Här på denna gården finns det flera ängar, hagar och en åker. Det är kul att sitta och betrakta från fönstren. Givetvis så kollar jag även ängen västerut om vildsvinen varit framme igen. Som tur är så har dom gett sig upp till skogen. Ser nästan varje dag små harar i trädgården som äter äpplen. Snart kommer dom konkurrera med älgar.
Önskar alla en fin söndag!
För att mysa till det lite så kan man använda batteridrivna ljus. Går väl bra det med 🙂
Underbart att beskåda när solen stiger upp bakom grantopparna. Det är grejer det. Bra start på denna torsdag 🙂
Horisontens höst är vacker
Det är ”hösten”
då älvorna dansar i dimslöjorna.
Altjämn en tid då solen vill lysa upp de fallna löven
letandes sig fram mellan de spretiga grenarna.
Ljusstrimman skymtar i den porlande bäcken
i en trakt där vildhästarnas sörplar i sig vatten.
En nejd där flyttfåglarna lyser som guld i solnedgången
och där himlen reflekteras i det klara vattnet.
Himlen är stundtals klarblå
i storslagen kontrast
till den osaliga blandningen av höstens färger
grönt, orange och rött.
Hösten kan vara lika otämjd
som den betande råbocken i mossan.
Okuvad i skogens sista skördefest
därstädes ljud ekar i bergen.
Haren skuttar förbi kärlekseken
som inte kommer förmultna
när regnet strilar ner i löven
i dimmans ridå.
Innan frosten slår till
letar domherren efter röda bär
som lyser blossande
i höstsolen.
Horisontens höst är vacker
då man sitter under glittrande stjärnhimmel
intill den sprakade elden vid sjön
där svanen slumrar in vid vassen när solen går ner.
Höstdikt av Brigitte Ranniger
Har varit ganska så fint väder idag. Hoppas det håller i sig. Jag njuter av alla fina höstfärger
Torra löv börjar falla ner till backen. Hade varit fint om vildsvinen hade gillat att äta upp dom. Dä hade man sluppit att samla ihop allt. 🙂 Vildsvinen som var framme i hagen häromnatten verkar ha flytt tillbaka till skogen när dom stött på elaggregatet och elstängsel. Vi får se vad som händer framöver. Undrar hur det funkar mellan vildsvin och älgar? Snart kommer älgar trallar in i trädgården och palla äpplen som dom faktiskt kan bli berusade av. Då ska man passa sig.
Idag firades mitt första barnbarn . Hon fyllde 3 år för några dagar sen och idag var det den stora festen. Tre dagar denna vecka har jag varit på kalas. Först fyllde min dotter jämna år i måndags. Vi var 9 stycken som firade henne. Sen på onsdag så fyllde min barnbarn 3 år och då var jag inbjuden för den stora festen skulle ju bli som idag då hennes farmor, farfar, farbröder och kusiner kom. Så festlig det har varit.
