Vargen ylade i ottan.
På stenen under berget stod vargen och ylade
tidigt i ottan.
Ville förmedla sin längtan och saknad.
Ville få hjälp av den brusande floden
att fylla på sin inre kraft.
Det gäckande ljuset i vinden
skimrade i vargens glänsande päls
och reflekterade växterna i floden.
Vargen sänkte blicken.
Lyfte huvudet och ylade.
Den jadegröna brusande floden
passerade mellan två kraftfulla berg som hade visdom.
Floden förmedlade vargens längtan och saknad.
Vinden svängde och floden glittrade mer än någonsin.
Vargen speglade sig i floden och vände om till vildhallonen.
Dikt av Brigitte Ranniger
