Idag gick roadtrippen till Gunnebo slott. Klarblå himmel, och fortfarande mycket grönt. Skog, ängar, gräs, och löv. Mycket förutom det är baserat på grönt. Slottsparken bjuder på en rogivande naturupplevelse där man kan sitta på gröna bänkar. Härligt då det blåste lite lätt till ljudet av några fåglar och en korp. Hur kände jag mig? Avslappnad men även om jag kände respons av träden och och naturens famn så kom det upp en kort känsla av vemod. Kan det vara att hösten är i antågandet? Det tror jag inte eftersom jag älskar hösten och ser framemot alla vackra färger. Tänkte en väldigt kort stund på min exmake som gick bort 2011. Vi gick ofta och promenerade i parken. Kände direkt att jag inte ville dra i dom trådarna.
Kände Christina Hall ett vemod 1819 då hon var tvungen att lämna det vackra slottet orsakat av en konkurs 1818 ?
