- Fru Blå från Luleå, med ögon så violblå, klädde sig i sipp blå.
- Hon tänkte i havsblå, ljusblå, lilablå, högblå, och isblå.
- Eller klänning så röd, glödande av kärlekens möd. Hon valde en klänning i grårosa, full av kärlek, så amourosa, kanske även i toner av ljusrosa.
- Med klänning i gulgrön, en mössa så ärtgrön, och en hatt ljusgrön, dekorerad med dillfrön och gräsfrön.
- Ingen är ful i klänningens skimmer av gul, vare sig i korngul eller kromhul. Hon drömde om klänningar i halmgul, eller kanske något i gröngul.
- Hon var nykär, och han småkär. Hon var hemkär, han så läskär. Hon släktskär, kom från Skutskär.