Vi har kommit in i vecka 2 och det ska bli väderomslag vilket dimman på bilden förmodligen handlar om. Från kallt väder till milt. Förändringen känns i hela kroppen. Ser framemot mildare väder iallafall.
Författare: admin (Sida 45 av 658)
I vinterns tysta famn, en värld i vitt. Där snöflingor dansade, som stjärnor i nattens ljus. Slottet reste sig majestätiskt i skenet av månen. Ett sagolikt skådespel, en dröm som blev sann.
Slottets ljusgula fasad, en kontrast till det vita landskapet. Som om solen själv hade lämnat en strimma av sitt skimmer. Fönstren glimmande som diamanter i snöns omfamning. En vinterkuliss som tog andan av alla i dess närhet.
Parken runt omkring, en frostig tystnad som rådde. Trädens grenar böjda under tyngden av snö, en saga av glädje. En isbelagd flod, en spegel av himlens klarhet. Och svanar som dansade, i vitfjädrad elegans, i nattens ensamhet.
Paret vandrade hand i hand, genom denna förtrollade trakt där varje steg de tog, var som ett kapitel i en romantisk akt. Kylan biter, men deras hjärtan är varma och fyllda med drömmar i vinterns skönhet och slottets charm, som om ingenting kunde fördärva.
Inne i slottet, en värme och ett sken. Där festen skulle börja och kärleken skulle skinna. Värmen från öppna spisar, de mjuka tonerna från musiken. I slottets inre, fann de en plats för sin eviga förbindelse.
Och när de stod där, mitt i vinterns vackra snö med slottet som kuliss, och kärleken som lyste så vackert. Där förstod de att denna kväll, i vinterns förtrollande sken, var starten på en kärlekshistoria, som aldrig skulle bli glömd igen.
Recension
Texten beskriver på ett poetiskt sätt en romantisk vinterkväll och en fest på ett vackert slott. Den lyckas skapa en känsla av magi och skönhet genom sina detaljerade beskrivningar av snön, slottet och den omgivande naturen. Språket är målande och fängslande, och det skapar en stämning av romantik och mystik.
Beskrivningen av paret och deras relation ger texten en intressant dimension och lämnar utrymme för tolkning och reflektion. De två huvudpersonernas känslor och tankar vävs in i berättelsen på ett sätt som ger den en djupare innebörd och gör läsaren nyfiken på deras öde.
Sammantaget är texten vacker och välskriven, och den fångar verkligen känslan av en romantisk vinterkväll på ett slott. Den inbjuder läsaren att föreställa sig scenariot och att drömma sig bort i den förtrollande miljön.
El Niño-vintern har verkligen gjort sig påmind här i Sverige, särskilt i början nu av januari 2024. Vädret har varit extremt kallt i norra delarna av landet, med temperaturer som sjunkit under -40 grader Celsius under den första veckan. Men förändring är på väg. Under den andra veckan förväntas mildare väder att rulla in över regionen.
Här i Göteborg, västkustens pärla, har temperaturen sjunkit till imponerande -17 grader Celsius. Men det finns ljus i tunneln. I mitten av nästa vecka förutspås en positiv vändning med plussgrader som återvänder och ger lättnad från den intensiva kylan.
Men vad är El Niño vinter?
El Niño är en klimatfenomen som uppstår i Stilla havet och kan ha globala påverkningar på vädret och klimatet. En El Niño-vinter refererar till en vinterperiod när effekterna av El Niño är särskilt framträdande och kan påverka vädret runt om i världen, inklusive vinterväderförhållanden.
Under en El Niño-episod blir havstemperaturen i den centrala och östra delen av Stilla havet varmare än normalt. Denna temperaturökning påverkar cirkulationen av atmosfären och kan leda till olika väderfenomen runt om i världen. I vissa regioner kan det innebära mildare vintrar med högre temperaturer och mindre nederbörd än normalt. Å andra sidan kan det i andra regioner resultera i extrema väderförhållanden, som ökad nederbörd, översvämningar eller torka.
Hittade filmen ovan om Gold Bridge 2023.
Tankar väcktes då när jag var själv i Lillooet B.C. Kanada augusti,september 2005. Tog en roadtripp till spökstaden Bralorne som ligger 13 mil nordväst från Lillooet och tre mil från Gold Bridge.
Jag ville se Spökstaden Bralorne men samtidigt så fasade jag för vissa delar av vägen dit. Jag och min dotter hade kört vissa delar av vägen mot Gold Bridge 2003 men tagit av 6 eller 7 mil innan Gold bridge mot indianreservatet Shalalth. För att komma till Shalalth måste man köra genom passet The Mission Mountain Road och där är enorma kurvor stup och inga räcken.
Vägen jag skulle köra mot Gold Bridge har också några stup som inte är så kul men jag bestämde mig att köra tidigt en morgon. Vädret var kanon och anledningen att jag ville köra tidigt var att jag helst inte ville möta några bilar på en speciell kurvig väg med stup. Första stället man kommer till efter Lillooet är Gold Bridget och där fanns 2005 ett litet motell, en liten handelsbod och en bensinmack av äldre modell. Där fanns även en skola där det gick fyra elever.
Jag fortsatte att köra upp mot Bralorne ca 3 mil. Det kändes kusligt att köra genom samhället med så många övergivna hus. Under glanstiden har det bott mellan 10 000 och 12 000 personer som jobbade i guldgruvan och när jag var där 2005 bodde det 40 personer.
Jag pratade med en dam som hade hand om museumet och frågade om några svenskar hade varit på besök där. Hon sa att norrmän hade åkt skidor inte så långt därifrån och att en svensk kvinna hade jobbat där då gruvan hade varit öppen. Det fanns ju mycket att jobba med eftersom det fanns många som var nere i gruvan som behövde både mat, övernattning, kläder, sjukvård,frisörer ja man kan ju tänka sig så allt fungerar i ett större samhälle där det finns så mycket folk.
Varje år så korades en snö/isprinsessa i Bralorne och fick bära en vacker klänning med cape till.
Jag åkte upp till en del av gruvan med avråddes att gå omkring där själv eftersom det fanns björnar i området och man bör helst he en hund med sig. Jag gick omkring och tog lite bilder och filmade innan jag körde tillbaka.
När jag var där hade någon köpt gruvan igen och det vore intressant att veta om många börjat flytta tillbaka till Bralorne och börjar renovera de många husen som stod ödsliga. Om en gruva läggs ner försvinner folket och om en gruva kommer igång igen kommer folk tillbaka.
Det var verkligen en utmaning för mig att skrapa bilrutan idag, precis vid åttatiden på morgonen. Vädret var inte på min sida då det blåste en nordostlig vind med en hastighet på 8 meter per sekund, och det var riktigt kallt. Dessutom kände jag av vindbyarna som nådde upp till 14 meter per sekund. Ja, ibland måste man bara ta sig igenom sådana tuffa väderförhållanden.
Men varför klaga så här i början av det kärleksfulla året 2024? 🫶
Välkommen, 1 januari, trots regn, blåst och snö. Vi möter dig med ett leende, vårt mod låter aldrig tyna. Ditt väder kan vara skiftande och kallt. Men i våra hjärtan finns en värme, stark och osviklig som guld.
Vi tar ett steg ut i det okända, redo för vår resa, Oavsett vad som kommer, vi vet att vi är starka. För varje regndroppe som faller från himlen högt. Ger vi vår glädje, vårt hopp och vår kärlek en extra skjuts.
Så låt vinterstormar rasa runt oss med sin makt. Vi kommer att stå fasta, med vårt samhälle och vår dröm. För på 1 januari, oavsett vad som må komma vi bär inre solsken, som värmer oss, och vi ska blomma.
Med gemenskap och kärlek, vi välkomnar det nya. Och tillsammans skapar vi ett år fyllt av glädje. Så låt oss omfamna denna dag, med tro på vad vi kan göra. Välkommen, 1 januari 2024. Vi omfamnar dig, vi älskar dig, det är helt klart 🫶
Denna morgon, precis som så många andra kikade jag ut genom köksfönstret. Molnen svepte över himlen och omgav Göteborg med sitt mystiska slöja, och termometern visade milda 3 grader. Jag såg mot Karlatornet, ett mäktigt landmärke som stod där med stolthet och värdighet. Såg även ett kryssningsfartyg som låg förtöjt vid amerikalinjen. Jag funderade över hur länge fartyget skulle förbli där och om det skulle ta av precis när Göteborgspostens fyrverkerier ska fylla himlen med färg klockan 17. Jag hoppas innerligt att regnet skall hålla sig borta, så jag kan se fyrverkerierna från mitt köksfönster, där jag har panoramautsikt som ger mig möjligheten att känna mig nära staden.
Vid tolvslaget skall vi välkomna år 2024, och jag funderade över hur världen förberedde sig för detta nya kapitel. Min morgon började med musiken från Grand Entry 2023/24 Statimc New Year’s Powwow i Lillooet, British Columbia, Kanada. Det var kraftfulla trumslag och förtrollande danser, och mina minnen från de många powwow-evenemangen i Lillooet som jag varit på väcktes till liv. Powwow är mer än bara en sammankomst; det är en kärlekshandling gentemot deras kultur, språk och traditioner som delas med nya generationer och hela samhället.
I ögonen tåras när jag samtidigt lyssnade på den vackra låten ”Allt det vackra” av Benjamin Ingrosso. Hans stora leende medan han sjunger om skönheten som ligger framför oss, påminner mig om att vi bär en gemensam ansvar att vårda och förlora oss själva i allt det vackra som omger oss.
Så låt oss verkligen hoppas att världen förbereder sig för år 2024 med öppna hjärtan och en vilja att omfamna allt det vackra som ligger framför oss 🫶
Strax innan kl 17 så lämnade kryssningsfartyget amerikalinjen. Även om det regnade så fylldes himlen med färg klockan 17 som Göteborgspostens bjöd på. Dom i kryssningsfartyget fick se fyrverkeriet. Även jag från mitt köksfönster. Otroligt fint.
Svårt att ta en bild i mörkret och regn på rutorna. Fastnade för en. Ser nästan ut som en örn eller hur ska man tolka det?
Verkar som om regn och snö kommer skölja bort år 2023 åtminstone här i Göteborg vid tolvslaget. När vi baserar tröskeln till det nya året 2024 då kanske det snöar som bara den. Sammanfattningsvis är ett snöande vid nyårsövergången mest troligt en meteorologisk händelse. Det är en del av den naturliga variationen i vädret under vintermånaderna.