Det är så vackert att gå i hagar när björkar börjar spricka ut.
När det är dags så är det bara att packa ryggsäcken med kaffe och mackor
och ge sig iväg. Sätta sig på en stubbe och bara njuta. Det är grejer det.
Jag som är uppfödd nära vildmarken utanför Göteborg
känner ju av vårvibbarna. Vårvindens sus, rörelser i myrstackarna,
möte med vildkaninen som dricker vatten i bäcken där kabbleka börjar
blomma. Det är så mycket samspel i naturen som är det basala i livet. Något
som sitter djupt rotat och ger mening. Naturen har så mycket som kan göra
en glad. Mina två vuxna barn har ända sen barnsben varit med i skog och mark.
Det är både jag och dom tacksamma för.