Såg igårkväll på en kanadensisk dokumentär från 2011 på TV i kunskapskanalen om ”Mustanges räddning”. Präriens vilda mustanger hatas av en del boskapsägare och älskas av hästvänner.
Man kan inte tämja vilda hästar genom att hetsa ock skrika. Vänlighet, lugn och trygghet ger tillit. Det är ju viktigt då att folk som jobbar med vildhästar har en trygg insida och genom det kunna läsa av hästens karaktär. Det ska ju inte vara en dödsvind för vildhästarna utan ömhet och kärlek
Funderade sen efter filmen och kom på temat ”Ömhet”
Den mest kraftfulla känslan av ömhet jag känt är när jag fött mina barn och därefter förde dom till bröstet. Så mänskligt och kärleksfullt att få känna den ömheten som växer i samma i takt som omtänksamheten, beskyddandet och vårdandet.
Många liksom jag känner också ömhet om någon håller en i handen, ömma kramar, kärleksfullhet, värme, tillgivenhet, kaffe på sängen, pussa och hålla en liten katt i famnen, ömma leenden, Lady o Lufsen, rida på en kamel, varm känsla av ömhet om någon ger beröm, morsdagpresent, ömma brev, att hjälpa någon, blåsa såpbubblor, hålla en nyckelpiga i handen, bjuda upp till dans och framförallt betè sig ömt mot sig själv och unna sig sådant som man själv gillar. Ju mer man tycker om sig själv ju mer tycker man om andra människor. Kan man acceptera sig själv så är det lättare att acceptera andra. Ömhet kan bidra till att lägga till pusselbitar ”vem är jag”
Är man behov av att både ge och ta emot mycket kärlek och ömhet så är djuren våran bästa vän. Såg en kvinna idag som satt i en trädgård och lekte och skojade med sin lilla hund. Lär man känna djuren så lär man känna sig själv mer och mer. Med djuren kan vi vara oss själva och behöver inte vara hämmande just med det att kunna uttrycka vad vi känner.
Undrar också vilket land som är mest generös att alstra ömhetens ringar på vattnet? Spännande!
I temat ”Ömhet” kan man måla, skriva vad man känner, sjunga eller lyssna på låtar som anknyter till ömhet, meditera och krama andra och framförallt sig själv flera gånger per dag.
Även om ödet kanske till viss del kan styra vårt liv så kan vi själva styra vårt öde genom att bygga upp vårt inre med överflöd av kärlek och ömhet.
