” Under den klara, blå himlen i Bonanza-bergen promenerade Lauren och James längs en stig kantad av höga tallar och löv som prasslade under deras fötter. Lauren, klädd i modern, bekväm friluftsutrustning med en basket i handen, böjde sig ner för att plocka de gyllene kantarellerna som gömde sig bland löven. James, i sina avslappnade vandringskläder, log varmt medan han fyllde sin egen korg.
Luften var fylld av doften av jord och nyutspruckna blad, och ljudet av fågelsång ekade genom skogen. I bakgrunden syntes en grupp ryttare som långsamt red fram längs en stig. Deras silhuetter avtecknade sig mot den majestätiska bergskedjan. De moderna ryttarna hade sina smarta telefoner fastsatta på sadeln, redo att fånga ögonblicket.
Lauren och James delade skratt och historier medan de plockade svamp, deras händer flitigt arbetande och korgarna snabbt fyllda med kantareller. De njöt av den enkla glädjen att vara ute i naturen, omgivna av skogens fridfullhet och skönhet. Ibland stannade de upp för att ta bilder med sina telefoner, fånga ögonblicken och dela dem på sociala medier.
Efter några timmars vandring och plockning satte de sig ner vid en liten glänta nära sjön Lake Tahoe för en välförtjänt paus. De bredde ut en filt, och ur sina ryggsäckar plockade de fram smörgåsar, frukt och flaskor med vatten. Medan de åt, diskuterade de sina planer för framtida äventyr och njöt av den fantastiska utsikten över Bonanza-bergen och den glittrande sjön.
Deras dag i skogen skulle bli ett älskat minne, en påminnelse om att ibland är det de enkla ögonblicken som betyder mest. Äventyret i Bonanza var inte bara en samling av svamp utan också en hyllning till vänskap, natur och den moderna tidens möjligheter att kombinera traditionella nöjen med ny teknologi”
Hur kom jag på den fiktiva berättelsen?
Lekte bara med tanken på att plocka kantareller i Bonanza. Är ju fortfarande romantiserad av Bröderna Cartwright. Besökte ranchen i Bonanza 2001.