Flyt inte som en kork 🫶

Vinter och advent, en tid så ren. Där ödets gadd besegras, vi ser det igen. Tinande snökristaller faller så lätt. Sipprar ner i visdomsbrunnen, där allt blir rätt.

Små knippen kanderade rosenblad. Kysstes av domherrens frostiga grad. Naturens budskap, det sakteligen faller. I soppskålen, det blandas, som en viskning i hallar.

Sup in, ruska om, ljuset i gryningen. Förändringens tid, en ny början att vinna. Flyt inte som en kork, så lätt och så vek.  I de tuffa, vita snödropparnas svek.

Låt vintern och advent  fylla ditt sinne. Med frid och med hopp, låt det aldrig rinna. För i denna tystnad, i denna kyla så klar. Finns skönheten i stunden, det är nu vi är 🫶