Jag kan se hur långt mitt öga kan nå. Idag tex så är det kanska så klart
väder här i Göteborg. Men det ska mulna på. Och då kan man ju inte se
så långt. Är det bra för både öga och själ att se mot horisonten? Ja det tror
jag. Dels för att träna sina ögon, dels att se perspektiv och dels njuta av
att se tredimensionellt. När man ser tredimensionellt så kan man se djupet.
Om man kör motorvägen i Tyskland ner mot Basel så finns det hur mycket
vacker landskap som helst att titta på. Och långt kan man se också.
Jag är ju lyckligt lottad att kunna se långt bort mot horisonten från mitt
köksfönster. Det är bra för hjärnan att se rörelser. Tex se löven fladdra i vinden, se
molnen segla, se en vimpel röra sig i flaggstången, se bilar köra osv. Hade inte varit
kul att bara titta mot en vägg dagarna i ända.
Hur skulle det vara att börja måla landskap och perspektiv?