Kärleken

Är det inte ”kärleken” som håller igång världen? För att förstå kärleken så behöver vi ge oss tid att se oss omkring. Jag tror också att man måste lära känna sig själv, möta sitt sanna jag och bli ”bästa kompis” med sig sjäv för ”mig själv ” ska man ju umgås med till ”the end”.Om man godtar sig själv helt och hållet så har man lättare att acceptera och älska andra människor. Kan kärleken vara ”nyckeln” till livsglädje?

Ja det tror jag fastän händelser ibland ter sig fullständig ”obegripliga”

Ibland börjar jag faktiskt undra hur människor tänker som vill ”härska” över andra och sträva efter det fullkomliga och det kan gå så långt ner som på arbetsplatser.
En man i Istanbull sa ”Den enda meningen med livet är kärleken, och kärleken finner man i så mycket”
Vilken vis man tycker jag för kärleken kan betyda ett vänligt ord någon säger till oss. Glädje att se en fin blomma.Glädje att känna sig stark betyder också mycket. Skratta ihop i glädje.Kramas och köpa presenter och både ge och ta emot gåvor. Klappa katten.Visa respekt för människor som far illa. Inte vara rädd att fundera ”vad har jag för uppgift här på jorden” och det är kärlek också om man väcks av månen som lyser klar någon natt.

Visst ska vi sträva att utbilda oss och göra sådant som vi önskar men inte glömma kärleken. Ofta om människor har åsikter så ”dissekerars” det och det blir djupanalyser. Varför och om vad då kan man ju undra?