Att promunera en sensommardag i ett vackert välskött koloniområde är en fröjd för ögat.De som har bott i de små söta stugorna i kolonin i många år har säkert mycket att berätta. Det kan vara när de första vårblommorna tittar fram till när små daggdroppar och dis förtäljer att hösten är här.
Kan tänka mig vilken sky av regn om åskan dundrar rätt över de små stugorna.
Det bor många i kolonin och de firas säkerligen av olika anledningar så konfetti, serpentin och ballonger får pryda i de små blomsterträdgårdarna den dagen till ära. Ja det är imponerande vilken livfullhet det kan bli i ett prunkande koloniområde där det odlas färggranna bär,blommor och frukter.
Men hur är det om man nu har en liten stuga med blommor som ska skötas och vill ta sig en resa till sydeuropa och känna mistralens varma vindar?
Pratade med en äldre dam när jag var på en luncföreläsning
http://www.bridget.se/?p=5071 på Stadsmuseumet här i Göteborg i juni. Hon hade haft en kolonistuga i många år och hon sa att om man har en odlingslott så måste man sköta den hela tiden.Jag sa att om man nu ville resa så kan man ju be någon vattna men damen sa att det går ändå inte för sig att lämna sin kolonistuga. Ja vad ska man säga om det då?