Det ligger ju i fokus nu att läsa om kvinnor som varit med om spektakulära strapatser under sina äventyrsresor.
http://www.minabibliotek.se/101458/aventyr-och-kvinnliga-banbrytare
Det kanske ligger i en del (eller allas) kvinnors natur att ge sig ut på häpnadsväckande spännande äventyr fullspäckat med drama utan att för den sakens skull behöva kallas för ”Drama queen”.
Att ge sig ut själv på äventyr kanske rent av kan vara bra för hälsan. Att känna sig helt fri att fatta egna beslut utan att att bli ifrågasatt är befriande. Att anteckna och föra dagbok om sina upplevelser, tankar, känslor och funderingar är också bra.
Eftersom jag själv varit ute själv 2005 på en 2 månaders äventyrsresa bland indianer i ett samhälle i kanada så vet jag hur befriande det kan vara att känna sig fri. Ibland kanske man inte kan ha någon att luta sig mot i läskiga situationer som tex att nästan stå öga mot öga mot grizzlybjörnar eller köra på grusade stupvägar lång upp i berg till en glaciär. Det gäller att lita på sig själv och sin intuition.