Mor och dotter på äventyrsresa i
Nordamerika med start i Vancouver 2003.
Del 1. Mor och Dotters äventyrsresa 2003
Del 13. Kändes inte kul att lämna Lillooet
eftersom jag gillar stället väldigt mycket.
Vi kör Duffey Lake road västerut men stannar
först vid parkeringen vid Seaton Lake innan vi ska köra den branta
vägen upp i bergen med riktning mot Pemberton där vi ska se
om vi kan hitta något hotell att övernatta i. Innan så stannar vi till i Duffey Lake.
En magisk vacker sjö.
Det är ju fortfarande mycket som jag vill veta. Tex hur Indianerna
i Lillooet tog sig till Pemberton och Vancouver.
Att paddla nedströms i det strömande fraser river vore nog otänkbart. Nu när
jag uppdaterar min reseskildring så vill jag bara
åka tillbaka till Kanada igen 🙂
Innan vi körde ner mot pemberton så
stannade vi bilen och gick till Joffre Lake. Sanslöst vackert.
Joffre Lake
Det var rätt brant väg att köra ner till pemberton.
Vi tog in på Holyday inn i Whistler. Rena lyx våningen. Diskmaskin, tvätt och
torktummlare samlat i köket. Braskamin i rummet och
balkong med utsikt mot Village center.
Vi sov ut på morgonen, tvättade, promenerade
i området, cyklade runt sjön och handlade mat därefter.
Innan vi lämnade whistler så shoppade vi. Körde sen mot Squamish som
betyder ”Mother of the wind”
Tittade sen på Shannon Falls.
När vi kom till Norra Vancouver så tog vi in på Travellodge. Det var väldig
varmt ute så vi badade i polen och åt sen på Dennis på kvällen.
Om några dagar så skulle vi ju flyga tillbaka till Göteborg så vi passade på
att göra olika saker. Gick över Lion bridge 2 gånger. Promunerade i
Stanely Park och tog fina bilder på kvällen, åt glass, shoppade inne i city, kollade
båtar, promenerade i västra Vancouver, blickade utmed stilla havet medans vi
åt picknick, såg flotta lägenhetshotell utmed stranden, körde till Horseshoe Bay
och åkte sist en båt i Vancouver. Om man vill ta sig ut till speciella ställen i
Vancouver så kan man åka sjöflygplan.
Bilen var inte i sitt bästa skick. Den började stoppa ibland. Himla
tur att vi ändå kunde ta oss till flygplatsen den dagen vi
skulle flyga hem.
Så var resan 2003 slut och nu så här i efterhand 2016 så
är det kul att uppdatera sina minnen. Framförallt att vara tacksam
att man fått vara med om så fantastiska saker. Det är intressant också att
jämföra speciellt lillooet då jag var där 2001, 2003,2005 och 2008.
Tack för att ni läser mina reseberättelser.